Jag var på världspremiär i Stockholm igår lördag på Kulturhuset. Lou Reeds Metal Machine Music från 1975 uppfördes för första gången i sin helhet i orkesterversion. Metal Machine Music var ett skämt. Eller experiment kanske. Reed riggade upp elgitarrer, förstärkare, högtalare och spelade in rundgång i 64 minuter på en dubbel-LP. Få har nog lyssnat på den.
Berlinbaserade Ulrich Krieger (till höger på bilden) fick idén att sätta upp "verket" med en riktig orkester som alltså skulle härma oväsendet på skivan. Svenska The Great Learning Orchestra var 31 man stark och spelade alltså på Kulturhuset. Egentligen är "orkestern" en mailinglista. Projektidéer skickas ut och den som är intresserad deltar.
Öronproppar delades ut till alla vid ingågen.
Hur lät det då? Förmodligen mycket "vackrare" än den rena rundgången. Ibland hade man känslan av en hjord gnuer som rusar över savannen. Ibland en pingvinkoloni. (Och där är det ett osannolikt hallå kan jag berätta efter att ha besökt sådana på Falklandsöarna). Och ibland blev det nästan hypnotiskt även om det låter konstigt och jag nickade till några sekunder. Men man fick också civilisationskritiska vibbar, som i Godfrey Reggios/Phillip Glass mästerliga film Koyaanisqatsi, där civilisationen är så uppspeedad att den slirar ur. Men självklart var det kaos! Det mest imponerande var nog när cellisten ställde sig upp och slog av och på musiken, som alltså kom i fyra satser (motsvarande en sida per styck på dubbel-LP:n). Detta var alltså hela dirigentinsatsen efter vad jag förstår. Men när han räknade in orkestern och slog ned armen och alla exakt samtidigt började fila och gnida och gny och tuta och hela ljudväggen plötsligt restes skyhög på bråkdelen av en sekund kändes det stort. Från noll till tvåhundra momentant. Tala om G-kraft!
Jodå, de misshandlade sina instrument rejält, gned på fiolerna så att det visslade, pinade saxofonen så att den gnydde som en gris. Där fanns till och med en theremin, något jag nog aldrig sett live tidigare. Bara på teve när någon fantastisk gammal rysk dam haft thereminkonsert i Carnegie Hall för länge sedan. Men jag tyckte att den här thereminspelaren verkade ta en genväg. Normalt vevar de alltså med två händer i luften, en vid den vertikala antennen och en vid den horisontella. Det gör att det hela ser väldigt elegant och surrealistiskt ut, som att de liksom kommenderar fram ljuden ur sin pulpet. Men den här killen rörde bara handen vid den vertikala. Den andra handen hade han under den horisontella och där tryckte han på någon knappsats med en sladd verkade det som.
Själv idén att återskapa Lou Reeds kaos med orkester kan man ifrågsätta men det säger en del om människan: Vår oändliga vilja att analysera, plocka isär, bygga ihop, vår vilja att förstå och veta. Det är ganska perverterat att med väljudande instrument härma elektroniskt kaos. Att försöka plocka isär icke-planerat och slumpmässigt kaos för att sedan skriva ned det i ordnad form med noter för en massa olika instrument är ju egentligen rubbat. Men samtidigt underbart! Människan som den monomane ingenjören. Konserten var därför ett symboliskt civilisationsbyggande av starkt slag. Jag är väldigt glad att jag gick.
Sedan kan ju undra följande: Lou Reed har ju automatisk upphovsrätt till sitt verk. Men egentligen skulle han nog inte kunna återuppföra det med någon slående likhet. Det var ju gitarrer som gick och förstärkare och högtalare uppställda på vissa vis som sedan skapade rundgångsljud som nästan definitionsmässigt inte är speciellt kontrollerbara. Men om någon nu med enormt arbete lyckas härma det kaos som Lou Reed en gång "skapade" utan minsta planering och som han inte ens skulle kunna återskapa idag, måste han då betala licensavgift? Ja, jag antar att Kulturhuset betalar en avgift till STIM för att få framföra verket och att de sedan skeppar den till Reed.
The Great Learning Orchestra:
Thereminspelaren är den högra av de två stående personerna längst bak i mitten. Man ser själva thereminen som en horisontell låda i brösthöjd. (Om man klickar på bilden som alltså blir större då).
På länken ovan finns lite mer info om Great learning Orchestra´s framförande av Metal Machine Music. Kul att du skrev om detta.
Posted by: Björn Eriksson | 2006-06-13 at 00.36