Industri tog livet av sig - konsumenterna jublar!

IFPI - som är ett lobbyorgan för de fyra (snart tre) globala skivbolag som återstår - har idag skickat ut pressmeddelanden. Innebörden är: Öppna plånböckerna riktigt stort och ge oss era pengar! Annars stämmer vi er och kastar er i fängelse! Saken rapporteras på många ställen, t.ex. E24.se.

Det roliga är ju att vi inte behöver fett avlönade herrar som Ludvig Werner, svenska IFPIs ordförande. Lägg ned skivbolagen och världen kommer att ha mer musik än någonsin! Tiden har sprungit ifrån er. Begå gärna självmord genom era bisarra utspel - konsumenterna jublar!

Juridiskt är IFPI tydligen på tunn is. De har polisanmält några IP-nummer där det finns DC-hubbar. Alltså datorer genom vilka folk hittar varandra för att sedan byta filer direkt mellan sig. DC-hubbarna innehåller förstås inga låtar själva. Degår de något brott? Möjligen skulle det kunna vara frågan om "medhjälp till intrång i upphovsrätt". Men expertisen säger att det är tveksamt. Tja, de gamla trötta gubbarna på IFPI kan väl fortsätta famla efter halmstrån och tro att man kan skrämma folk till att ge dem sina pengar.

Mitt tips är att Nätet vinner! Det sker genom teknik och politik.

Tekniken: Vi har inte sett någonting ännu vad gäller anonymitet, kryptering, ospårbarhet - och kanske framförallt, slår det mig nu: juridisk obevisbarhet. Nätanvändarna behöver inte världens starkaste kryptering. De behöver system som gör det väldigt svårt att i en juridisk process bevisa saker som håller. Folk är trots allt oskyldiga tills motsatsen bevisas, oavsett hur många låtar de laddat ned, ha ha! OK, det skall helst hålla i civilmål också, dvs när man blir stämd för skadestånd snarare än för att ha begått brott. I civilmål är beviskraven lägre. Kanske detta skulle vara ett mål för vidareutvecklarna av BitTorrent, som ju redan nu är väldigt svårt att komma åt genom att filer delas upp i en massa småbitar? Obevisbarhet, snarare än ospårbarhet?

Politiken: Politiseringen har bara börjat. I längden kan inte lagstiftarna gå emot folkets vilja. Regelmässigt tycker 80 procent av folk att det borde vara lagligt att fildela i olika undersökningar. Och om man till exempel läser Aftonbladets analys ser man vart vinden blåser.

Sedan jag bloggade om IFPIs och Antipiratbyråns krav på att själva kunna få ut uppgifter om abonnenter bakom IP-nummer och justitiedepartementets undfallenhet har den frågan tagits upp på ett antal ställen i media, t.ex. i denna artikel i DN som är den mest välresearchade. Piratpartiet lyckades lyfta frågan till mainstreammedia genom sitt pressmeddelande.

Det var intressant att läsa Steve Jobs förklaring till varför låtar köpta från Apples iTune Music Store bara kan spelas på iPods. Felet är förstås de där globala skivbolagens. Surprise!

Det finns en frifräsande musikindustrikommentator som tydligen är mycket välkänd i branschen och en verklig veteran, Bob Lefsetz. Han har koll och skriver om kaoset på EMI. EMI är ett av de fyra återstående stora skivbolagen. I sin desperation över Nätets effekter på skivbolagens "private jet"-livsstil sparkade EMI två av skivvärldens tyngsta personer:

"EMI will on Friday announce the dismissal of Alain Levy and David Munns, two of its most senior executives, in a drastic bid to restructure the faltering record company. Mr Levy, the chief executive of EMI’s recorded music division, and Mr Munns, the vice-chairman, are two of the best known and most powerful executives in the global music industry."

Och sedan en oerhört talande passus om hur det står till i skivvärlden:

"After a weak start to the year, Mr Nicoli had hoped trading could be rescued with a new album from Robbie Williams and a remixed Beatles album, which were launched in time for the crucial Christmas quarter, when record companies typically make 40 per cent of their revenues.

Both albums have disappointed, however, and analysts were sceptical that a new album from Norah Jones, due out this month, could make up the difference. Even in the UK, EMI’s market share fell below 10 per cent over Christmas.

Friday’s expected profit warning comes at a time when record companies are struggling to replace a rapid decline in CD sales, once record companies’ most lucrative format, with legal legitimate downloads."

Otroligt! En hel industri fylld av privata jetplan som står och faller med:

• en remix av 40 år gamla låtar
  
• en hårdexploaterad f.d. pojkbandsstjärna som faktiskt saknar unik lyskraft men som pushas till bristningsgränsen
  
• en ganska ny och uppenbarligen musikaliskt begåvad pop-jazz-soul-country-tjej (vars pappa Ravi Shankar blev stor genom Beatles) som sålde 20 miljoner ex av sin första CD och nu skulle rädda direktörerna ...

De där enstaka personerna skall alltså försörja tusentals människor i en ankleverindustri som bara borde dö! Detta är vad Ludvig Werner och IFPI jobbar för, tro inget annat!

Men vi som förstår Nätet inser ju att några få megasäljande blockbusters tillhör gårdagen. Bort! Hela svenska folket tittar inte på Hylands Hörna längre och vill inte göra det. Ungarna vet inte ens vad Hylands Hörna är. Men det var ett TV-program som hela svenska folket samlades runt när det bara fanns en TV-kanal och inget Internet och bara tre radiokanaler. Det var hela mediautbudet. Alltså tittade folk på Hyland. Om en artist uppträdde hos Hyland innebar det att den artisten slog eftersom det var den enda artisten folk någonsin kunde se.

VÄRLDEN HAR ÄNDRATS! Men det finns snikna gubbar som försöker tvinga in oss alla i deras gamla värld. Jag blir inte förvånad om folk slutar köpa helt och hållet. Som en protest mot Werner och IFPI, som förresten bara borde få titta på gamla inspelningar av Hylands Hörna, den värld de lever i!

Nätfolket talar om "The Long Tail: Why the Future of Business Is Selling Less of More" av WIREDs chefredaktör Chris Anderson, tidigare på min favvotidskrift The Economist. Eller som Lawrence Lessig, om the Read-Write Society i motsats till upphovsrättslobbyns Read-Only Society. Time Magazines The YOU revolution. Yochai Benklers Social Production. Deltagarsamhället. Collaborative Production. Om upplösningen mellan konsument och producent.

Jag ser idag i DN att ett par killar har blivit frikända efter att ha plåtat sig själv i underhållande sexuella poser på ett slakteri i Dalsjöfors. Jag hyllade dem för nästan ett år sedan som stora kreatörer i den här krönikan i Computer Sweden och den som missade den kan läsa nu.

Eliten rasar alltså när det visar sig att inte bara den satt på idéerna. Min förra krönika i Computer Sweden handlade om just detta också.

Nätet möjliggör en värld fylld av folk som gör saker själva och inte bara är passiva. En värld som skivbolagen avskyr. Vi skall bli matade med remixar av 40 år gamla låtar och bara köpa skivor från de där två megaartisterna. Vi skall inte sprida vår konsumtion på en massa olika artister. För då förlorar Ludvig Werner jobbet. Precis som de där EMI-direktörerna.