Piratpartiet och framtiden
Piratpartiet gör stor sak av "Bloggvärldens väljarundersökning BvU 2008:5" där just Piratpartiet får 39 % av rösterna och blir största parti. Det är ju ganska uppseendeväckande men när man ser hur undersökningen är gjord blir det hela mest ett tecken på att folk som är väldigt aktiva på nätet och läst Björn Wadströms blogg senaste månaderna själva har kryssat i att de skulle rösta på Piratpartiet. Det är alltså en ständigt pågående undersökning bland läsarna. Wadström var själv engagerad i FRA-debatten men har inte gjort något inlägg på en månad. Så resultatet är väl egentligen lite för partikulärt för att blåsa upp till ett pressmeddelande.
Man går också ut med ett (högst relevant!) meddelande om att mycket fler är för legaliserad fildelning än tvärtom enligt en ny rapport från Göteborgs Universitet. Och ändå finns inget parti som på allvar föreslår det på allvar. Mer än Piratpartiet.
Jag tror att det finns en realistisk chans att Piratpartiet kniper en plats i Europaparlamentet i valet våren 2009. Och jag tror att det finns en realistisk chans att Piratpartiet kommer in i Sveriges Riksdag i valet hösten 2010.
Jag har ju ofta på bloggen konstaterat att det behövs en politisk motkraft när gårdagens auktoriteter känner sig hotade och försöker ta kontroll över nätet på olika vis. Man vill strypa de möjligheter till fri kommunikation och möjligheter att fritt publicera sig som genom den nättekniska revolutionen äntligen har förflyttats ända ut till den enskilde medborgaren. Den enda konsekventa mokraften med djup förståelse för vad de här framtidsfrågorna handlar om verkar vara Piratpartiet.
Jag har nämnt någon gång att jag själv röstat på dem. Men om någon vill kunna hänvisa till det upprepar jag det tydligare här:
Jag var en av de 34.918 personer i Sverige som röstade på Piratpartiet i riksdagsvalet 2006.
Jag nämnde det på Free Society-konferensen i Göteborg förra helgen och jag sa det till DN i en intervju de gjorde för ett reportage om bloggbävningen i samband med FRA-omröstningen.
Varför säger jag nu detta?
Därför att det finns folk som på ett oreflekterat vis kläcker ur sig saker som "de där galningarna i Piratpartiet som är helt ute och flyger". Ungefär så. Det behövs kloka (nåja) personer som går ut och säger att man faktiskt kan rösta på dem. Att man faktiskt också röstar på dem. Jag känner både telekomdirektörer och framstående forskare som röstade på Piratpartiet men som knappast skulle gå ut och säga det.
Det har hänt mycket på de två år som gått sedan riksdagsvalet. Då var partiet helt okänt utanför vissa nätkretsar. Nu vet varje journalist att man skall ringa Piratpartiet för att få en värdefull synpunkt på frågor som har med nätet att göra. Nu sitter de i de största debattsofforna. Piratpartiet fick över en procent i universitetsstäder när de var i stort sett okända.
Man trodde kanske att folkpartiet efter Camilla Lindbergs och folkpartikvinnornas FRA-uppror skulle vridas i en kommunikationsliberalare riktning. Icke! Kvinnorna vek sig och accepterar att vi till staten skall skicka en kopia av hela folkets kommunikation. Utan att på något sätt ha krävt att man utreder varför och till vilken nytta. Svagt!
Efter FRA startade ett nätverk kallat Liberati som enligt dess initiativtagare, min gamle vän Alexander Bard, skulle vara ett folkpartiets känselspröt mot nätet. Jaha ...
Visst, jag vet att vi är som hund och katt när det gäller fildelning och skivbolag och kulturens framtid i en digital värld. Men den intellektuella nivån på det som tydligen är Liberatis - och det nytända folkpartiets - tänkande runt nätet är rent infantil. Oupplyst. Dum!
Jag var med där i Liberati ett kort tag men blev utslängd när jag inte accepterade följande premiss för det nya folkpartiet:
"Stöld är stöld. Att påstå något annat är bara att ljuga blatant. Det vi ska diskutera är förstås i stället om viss stöld är aceptabel eller åtminstone kan tolereras. Att påstå att fildelning inte är stöld bara för att det är vanligt är som att påstå att fortkörning inte är en regelöverträdelse bara för att det är så vanligt. "
Alexander är en fantastisk människa på många vis och jobbar hårt med allt han bestämmer sig för att ge sig på, vare sig det är musik, bokskrivande, föreläsande, eller som nu, politik. Men det behöver ju inte innebära att han har "rätt". Vad gäller "stöld" har han fel.
Fildelning är inte stöld. Varken juridiskt, ekonomiskt eller filosofiskt. Men vissa intressen försöker få ungdomar och andra att tro det. Det är för sent. Värderingarna har redan ändrats. Ungdomarna och de nätpositiva har alltså inget i folkpartiet att göra såvitt jag kan se. Ung Pirat är Sveriges tredje största politiska ungdomsförbund. Först viker sig (fp) i FRA-frågan och sedan säger man att "fildelning är stöld" och slänger ut dem som inte accepterar den premissen för deras framtidsdiskussion. Sorry! Folkpartiet är dött för alla nätpositiva.
Jag själv bidrog tidigare till folkpartiets idétidskrift Liberal Debatt med en artikel om att vi måste fundera i termer av kommunikationsiberalism. Det finns ju enskilda riskdagsledamöter som verkar vara kommunikationsliberala. Max Andersson (mp) verkar vilja profilera sig på det viset. Karl Sigfrid (m). Båda har ställt frågor till regeringen om handläggningen av Telekompaketet i Bryssel.
Henrik Hansson, sakkunnig hos Åsa Torstensson och ansvarig för Telekompaketets handläggning, framstår som en byråkrat som inte förstått den stora kamp om nätet som utspelas just nu. Han kommenterade här hos mig och lade ut en text om varför Sverige inte stödjer skrivningar om garanterade grundläggande rättigheter vad gäller access till nätet. Trots att svensklagda förslag fått majoritet i Europaparlamentet.
Erik Josefsson har en bra diskussion med Hansson hos HAX i kommentarerna.
Makthavare håller varandra om ryggen. Johan Linander (c) tycker att Hanssons inlägg var klargörande. Jaså? Det verkar snarast medvetet vara juridiskt komplicerat för att vi skall tro att regeringen och Sverige måste göra det de/vi gör. Hansson ställer exempelvis en rak fråga:
"Varför inte vara nöjd med e-handelsdirektivet som klart säger att de som endast tillhandahåller infrastrukturen för överföring av innehåll inte ska kunna göras ansvariga? Är verkligen USO-direktivet rätt plats för ett tillägg i stil med 166?"
Erik Josefsson svarar att Henrik Hansson ju inte tycks vilja erkänna vad direktivet har för syfte ens när han börjar dilla om att sådana där garantier inte hör hemma JUST DÄR. Det gäller alltså det direktiv som nu skall uppdateras och som heter "Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster". Tja, det är väl just där som ett tillägg 166 borde finnas, säger Josefsson. Inte bara i det e-handelsdirektiv som Henrik Hansson påstår redan garanterar de där rättigheterna.
För att se regeringens agenda kan vi titta framåt. Storbritannien kommer nu att arbeta för att avskaffa allt vad brevhemlighet och förtrolig kommunikation heter. Det är som att säga att postverket tidigare inte fick öppna och smygläsa de brev vi skickade men nu skall man istället tvinga dem att göra det. Läs själva! Det handlar om att göra om det där e-handelsdirektivet så att ingen kommuniktation är privat längre. Det är på grund av den här utvecklingen vi måste ha in varenda liten skrivning som går emot den bibliska flod av förslag om att döda nätet som sköljer över oss. Tillägg 166 borde skrivas in ÖVERALLT.
Sanningen är förstås att alliansregeringen och Åsa Torstensson och Henrik Hansson och Centern vill hålla dörrarna öppna. Att de egentligen vill kunna stänga av användare. Att detta skall komma uppifrån EU så att de själva slipper väcka frågan i Sverige där de skulle förlora stort om de lade fram exempelvis Renforsförslagen. Alliansen vill kunna skylla på EU när det gäller att täppa till medborgarnas rätt att kommunicera fritt. Och Henrik Hansson är en snäll knähund som möjliggör det.
Råkade läsa på IDG att jag visst var nominerad till SNUS Stora IP-Pris som togs hem av nätveteranen Loa Andersson. Hade jag ingen aning om! Jag satt och åt middag bredvid förra årets pristagare Lars Aronsson under utdelningen av årets pris men några nomineringar hörde jag inte talas om.
Förresten skrev jag ju om en lunch med Vint Cerf här nyss. Jag skrev en krönika i Computer Sweden om det hela också. Han blev nämligen portad från min blogg.
Läs även Per Agermans analys av film- och musikbranschen: Den sista Sovjetindustrin. I Affärsvärlden. Bra! De där tankarna måste penetrera näringslivet nu. Sedan kanske politiken kan följa.
Angående Liberati: Det är ju bra om Liberati kan köra in en kil i folkpartiet och bryta det sönder och samman runt frågan om sexköpslagen. Den antiliberala och moralistiska inställningen till kroppen verkar dock bara förstärkas i det politiska etablissemanget. Blogge visar hur Centern intellektuellt kollapsat runt frågan och verkar vilja svänga sig med ordet "liberal" också utan att ha minsta täckning för det. För att inte tala om gårdagens artikel på Newsmill som var något av det mer debila jag läst på sistone. Louise P korrigerar.
Recent Comments