Oscar Swartz :: Texplorer

Svenska journalister, Hollywood och Tibet

Det finns visst en västlig korrespondent i Lhasa som med egna ögon rapporterar vad som händer där. Och det är inte vem som helst. Det är världens bästa tidskrift alla kategorier som är på plats. En tidskrift som har den kanske mest liberalt frihetliga värdegrunden av alla betydande tidskrifter också: The Economist. Jag har varit prenumerant sedan 1984 ungefär.

Wolfgang Hansson i Aftonbladet skriver alltså "Vem har rätt? Vem ljuger? Kina gör allt för att hindra oberoende bevakning. Utländska journalister kastas ut eller vägras tillträde till Tibet. Av detta kan var och en dra sin egen slutsats.". Samme Wolfgang Hansson talar om "slakt på Tibetaner" i något som kallas "analys". Han har rätt i att journalister tycks hållas borta. Men jag föreslår att han läser The Economists ögonvittnesskildringar.

Kina är ingen demokrati. Men även vad gäller sådana system kan man väl kräva litet kvalitet på rapporteringen?

Den 13 mars rapporterar The Economist om vissa demonstrationer från munkar i samband med årsdagen av en revolt mot Kina 1959. Polisen agerade mot demonstrationen "i enlighet med lagen" och poliser posterades ut i staden.

Den 14 mars inträffar något som väl mest kan kallas pogromer och påminner om kristallnatten: The Economists korrespondent skriver hur han själv "saw crowds hurling chunks of concrete at the numerous small shops run by ethnic Chinese lining the streets of the city’s old Tibetan quarter. They threw them too at those Chinese caught on the streets ... The mobs, ranging from small groups of youths (some armed with traditional Tibetan swords) to crowds of many dozens, including women and children, rampaged through the narrow alleys of the Tibetan quarter. They battered the shutters of shops, broke in and seized whatever they could, from hunks of meat to gas canisters and clothing ...The rioting seemed primarily an eruption of ethnic hatred ... As your correspondent spoke to a monk in the backroom of a monastery, a teenage boy rushed in and prostrated himself before him. He was a member of China’s ethnic-Han majority, terrified of the mobs outside. The monk helped him to hide.".

Den 17 mars rapporterar The Economist att ordningen är någorlunda återställd men att de Han-kinesiska invånarna är väldigt skraja. Korrespondenten har även tagit bilder.

SvD nämner faktiskt att The Economist har sin "correspondent" där, vilket kanske förklarar att artikeln är ganska balanserad. De nämner till och med hans namn, James Miles, trots att The Economist väl är den enda stora tidskrift som kör med helt osignerade artiklar där skribenterna kallar sig "your correspondent".

Hollywood är ju inte känt för att befolkas av intelligentian. Filmskådisar är inga imponerande tänkare. Tvärtom är de lätta offer för diverse läror. Scientologin har sitt säkraste fäste i Hollywood liksom heltokiga New Age-rörelser, där man ägnar sig åt auramassage, kristallhealing och annat trams. Man tar ofta något begrepp ur någon "östlig" filosofi och känner sig djup genom att snacka om chakra.

Det värsta med Hollywoods imbecilla "filosofi" är den skrattretande dubbelmoralen. Man snackar sig varm om läror som uppvärderar det spirituella och försöker befria oss från materiella och världsliga begär. Samtidigt som storleken på ens mansion och invitationer till de rätta poolpartyna är allt som betyder något för samma personer. Hollywoods tänkande har djupet av en guldfiskdamm. Oinformerad pop-Buddhism är en Hollywoodsk irrlära.

James Hilton skrev en roman 1933 med titeln Lost Horizon där han uppfann en permanent lycklig och harmonisk dal runt ett lamakloster. Denna plats gav han namnet Shangri-La. Några västerlänningar råkar crasha sitt flygplan och hamna i en isolerad dal i Tibet där det råkar finns en konsertflygel i klostret och - tur nog - en engelsktalande munk. Bekvämt nog erhåller alla som stannar i dalen nästan evigt liv.

Visst, tjena! Medellivslängden var förfärande låg. Det där paradiset verkar ha varit ett aristokratiskt slavsamhälle ända fram till 1950-talet. Adelsfamiljer ägde i stort sett all jord och nästan hela folket var liveget. Att gå med i ett kloster kunde vara nästan enda sättet att undkomma fattigdomen och livegenskapen. Klostren försörjdes också av de arma böndera. Det finns akademiska referenser till detta förstås och jag är ingen Tibetkännare. Men jag känner igen förenklade historier när jag ser dem och den där om det paradisiska Tibet är rappakalja. Här är en vetenskaplig artikel [PDF] som "dekonstruerar" synen på Tibet som ett "slavsamhälle" men egentligen är det hela bockar i marginalen. Det framgår ju klart att även denne kritiker beskriver ett samhälle av livegna som under svåra umbäranden mer eller mindre "ägs" och beskattas av en liten aristokrati.

Tibets historia är brokig och tibetanska kungar har gift in sig och blandats med kinesiska kejsardynastier och mongoliska krigsherrar sedan hundratals år. Dalai Lama har bland annat varit ett politiskt redskap för att kontrollera territoriet. Kina anser att man i princip haft kontroll över Tibet sedan sisådär 750 år med avbrott för en period när den siste kejsaren föll 1911/12 och Maos seger och återkomsten 1950. Däremellan var Tibet tämligen brittiskkontrollerat. Historiska argument om "tillhörighet" av regioner blir alltid märklig. Tibet är knappast mindre kinesiskt än vad Skåne är svenskt och inte danskt.

SvD:s ledarblogg ligger på Hollywoodnivå om Tibet.

Blogge Bloggelito har ett annat perspektiv: [1] [2] [3] [4] [5].

Vad gäller Kina kan man väl konstatera att folk idag är "friare" än någonsin i historien och att det hela går framåt med stormsteg. Historisk utveckling tar tid ibland. Kina var ett feodalt kejsardöme för bara 100 år sedan. Därefter en period av totalt kaos med privata krigsherrar som tågade genom landet, en del av dem stödda av väst som Chiang Kai-shek, som ju var något slags rövare och fascist egentligen. Mao och hans röda armé segrade. Han gjorde bl.a. ett av de brutalaste experimenten i mänsklig omprogrammering under kulturrevolutionen. Deng såg att marknadsekonomi verkade effektivt. Och med marknadens frihet stiger efterfrågan på andra friheter. Dock med "kommunistpartiet" som enda fundament, det som inte får ifrågasättas.

Men "kommunistpartiet" i Kina kan väl beskrivas ungefär så här: Tänk er att att man satte Svenskt Näringsliv i regeringsställning med VD:ar och toppingenjörer från svenska storföretag som ministrar och med mandat att perpetuera sig själv, dvs att medlemmarna i Svenskt Näringsliv hela tiden utser det nya ledarskiktet etc. Uppdraget är att maximera landets ekonomiska tillväxt, dock med restriktionen att man förstås måste undvika kravaller och revolution och stjälpande av själva maktbasen och Svenskt Näringslivs ställning. Vilket innebär att man måste lyssna en hel del till problem hos folk och hålla dem hyfsat glada och nöjda och friska och arbetsvilliga. Odemokratiskt, visst! Men Kina är friare än någonsin i historien. Och har en lysande framtid.

Vill även hänvisa till min betraktelse för 2,5 år sedan: Över Årstabron till Tibet.

Förresten var det roligt att läsa den svenske journalisten Ola Wongs mycket läsvärda bok No I'm from Borås [38 kr på Bokus nu]. Han ger där ett politiskt kompasstest till en tjej på universitetet som efter lång prövoperiod skall tas upp i kommunistpartiets kader. Det svenska parti som bäst motsvarade hennes - och partiets - åsikter var moderaterna, även om hon befann sig en bit till höger om dem förstås och inte hade speciellt stor förståelse för välfärdsstaten som vi känner den. Men med en något annorlunda syn på yttrandefrihet.

Ola Wong har alltså kinesiskt påbrå men är född i Sverige. Han intervjuade sin farfar om dennes uppväxt som bl.a. legosoldat för krigsherrar under det kinesiska inbördeskriget som Mao vann, om hans tid under kulturrevolutionen i arbetsläger m.m. Oj, vilken läsning!

Sexnegativ lördag och nätcensur

Antisexlobbyn jobbar hårt. Med ursinne anmäler de alla åsikter som inte stämmer överens med deras egna. Det skall bara finnas en syn på saker: Deras. Samhällsdebatt och utbyte av tankar är av ondo i deras värld.

Denna soliga lördag har de alltså fått en av de hårdast arbetande och mer belästa sexradikala "amatörerna" nedstängd. Det räcker tydligen med att en grupp uppenbart psykiskt labila och hatiska personer hör av sig till den största kvällstidningens bloggredaktör och häver ur sig okvädingsord för att Aftonbladet helt enkelt skall stänga hela bloggen.

Conveyor som han kallar sig har haft bloggen Maxibloggism hos Aftonbladet. Just nu får man bara upp "Fel. Sidan finns inte" i den länken. Mycket bra argumenterad, ofta med vetenskapliga referenser. Han har starka åsikter om sexualitet och köper inte samtidens retorik om sex som skadligt i sig. En hedervärd ståndpunkt och enligt min mening den enda intellektuellt försvarbara. En vanlig ståndpunkt är att i stället låta sin egen syn på omvärlden styras av det egna äcklet, vilket ofta formar sig efter den modell över de sexuella hierarkierna som seriösa sexualitetsdebattörer som Petra Östergren brukar använda i sina skriverier (samt i sin mycket läsvärda bok Porr, horor och feminister, nu snart även i billigare pocketutgåva). Den pushas också av liberale bloggstjärnan Blogge Bloggelito här, även han censurerad denna lördag. Mer om detta längre ned.

Att utgå från det egna äcklet blir givetvis jobbigt i ett mediesamhälle som låter hela den mänskliga sexualiteten synas i all sin mångfald och antisexlobbyn blir därför väldigt uppeldad.

Jag mailade Aftonbladets bloggredaktion för att som journalist och skribent få en motivering till nedstängningen. Fast jag räknar knappast med svar under helgen eftersom de väl har någon moderator som inte vågar sig ta sådana mediefrågor kring beslutet. Jag har alltså inte ännu fått svar men fick detta sänt till mig där en tipsare påstår att Aftonbladet motiverar nedstängningen så här. Där C alltså står för Conveyor:

"AB är iofs i princip för att debatter förs som C. har gjort, dvs från en s.k. värdeneutral utgångspunkt. En sådan ansats kan i sina bästa stunder vara mycket givande men eftersom man då lätt hamnar på kollisionskurs med andra utgångspunkter är det emellertid en i längden mycket svårhanterlig debattform. Inte bara för att den lätt urartar i personangrepp och dylikt, men också för att den underliggande andemeningen sett ur etisk-mänskliga utgångspunkter kan alltmer framstå som oförsvarlig."

Jag hoppas att jag kan få bekräftelse från AB på att detta är den korrekta motiveringen men jag är ganska säker på det. I så fall är det makalöst undfallande. De säger ju att Conveyor debatterar från en värdeneutral utgångspunkt. Rationellt, logiskt, utan att hetsa - ja, han agerar i den tradition som brukar kallas Upplysningen, vilket gav upphov till Moderniteten och den västerländska civilisationen. Han hamnar då på kollisionskurs med folk "med andra utgångspunkter". Detta blir svårhanterligt och "urartar i personangrepp". Den som på avstånd följt drevet mot Conveyor vet att personagreppen inte kommer från honom. Man man stänger inte av de hotande och hetsande och angripande. Man säger att den värdeneutrala diskuterande debatten är "svårhanterlig". Så man stänger den! I valet mellan Iran och Sverige väljer man Iran.

Jag har givetvis inte följt alla händelser när hela Aftonbladsbloggarnas psykavdelning har svärmat runt Conveyor. Men vid mina stickprov har han varit lika cool och resonerande och upplysande hela tiden. En oerhört stark bedrift. Han har stått i en hel svärm av ilskna getingar och blivit fullkomligt sönderstucken. Men ändå inte stungit tillbaka. Han har vänt andra kinden till för att få ett stick där också. (UPDATE: Conveyor gästbloggar angående nedstängningen här och berättar vad han anser om Aftonbladets agerande. På sitt vanliga resonerande vis, inte genom skrik och bråk. Han intervjuas också här.)

Conveyor presenterar sin blogg Maxibloggism så här på Bloggportalen, som ägs av Aftonbladet: "En ansamling text som förtäljer allt från djupa tankegångar till banala ytterligheter. Politiskt inkorrekt och öppensinnad med kryddblandning av ironi, satir och krasshet."

Jag lade nu, efter censuren, in den som en favorit på min egen pres där, en funktion jag knappt har använt hittills. Man får lägga in sin egen motivering till favvosarna också. Den som vill kan ju följa länken för att se vad jag skrev. Och hur jag presenterar min blogg. Andra bloggare som ogillar när psykdreven tar över kan ju göra samma sak. Än så länge har Aftonbladet inte strukit honom från Bloggportalen.

Om jag har förstått min insideinformation från förlagsvärlden rätt har Conveyor ett bokkontrakt, baserat på sin välargumenterade blogg, där han fört fram inopportuna åsikter på bl.a. sexualitetens område. Saker som rört pedofili, hebefili, sex med djur, nekrofili och annat som framkallar äckel och känslor. Alltså, Conveyor är radikal ibland. Absolut! Men han för resonemang och argumenterar och håller sig helt inom upplysningstraditionen. Precis som Aftonbladet själv erkänner. Det borde inte finnas något kontroversiellt i detta.

Så här skriver en sunt kritisk bloggare om Maxibloggism:
"Det finns bloggar jag följer där jag inte håller med om mycket. En av dessa är Conveyors Maxibloggism. Jag tycker om hans poetiska ådra och hans fantastiska retorik men hans åsikter och mina går i kollision och explosion många gånger. De bloggar jag läser fyller oftast olika funktioner, hans kickar onekligen igång mitt blodomlopp.". Hon efterlyser debatt, att inte låta honom stå oemotsagd. Gott så! När mullorna tar över och lyckas censurera samtalet är vi illa ute.

Dagens Nyheter hade igår och idag en artikel där en 11-årig flicka har upptäckt sin sexualitet och aktivt sökt kontakter och även haft frivillig sex med en 25-årig kille. Ja, könsmognaden idag börjar tidigare än förr. Man behöver ju inte tycka att sådana förhållanden är önskvärda för att inse problemet som uppstår när man skall be/döma sexuellt sökande ungdomars agerande. Blogge Bloggelito skrev en mycket läsvärd postning där han ifrågasatte de premisser artikeln utgick ifrån och i stället hävdade att det var flickans pappa som var problemet. Ja, nog verkar det som att denne fader försöker rädda sin dotters "heder" i sann Bodströmstil. Och varför dyker samma story upp i Svenska Dagbladet, alltså en ren intervju med samma pappa som äcklas av sin dotters sexualitet? Av kommentarerna hos Blogge kan man förstå att inte allt står rätt till. Gör pappan pengar på att sälja sin dotters förlorade "heder"?

Nu har Blogges artikel censurerats av Dagens Nyheter. De ger ingen backlänk via Twingly längre. (UPDATE: Jag tog fel, det var SvD som tog bort länken, se Blogges egen kommentar nedan. Fast den är inte snäll mot DN heller. Tvärtom. UPDATE 2: Nu har SvD raderat Twingly-länken till denna artikel där jag påpekar att de censurerar Blogge). Den fanns där men togs bort. Blogge tycks i kommentarerna tro att det är Twingly som censurerar. Det tror inte jag. DN erkänner i Andreas Henrikssons artikel i Dagens Media att det är de själva som gör det och Twingly säger att de inte gör något. Twinglyfeeden är rå och tidningarna själva avgör. Detta apropå att länkar till Johan Norbergs egna svaromål på kulturredaktionens påhopp tagits bort från DN. Man skall inte få läsa denne internationellt hyllade liberale publicist kommentera anklagelser mot honom själv. Att man inte bereder plats i tryckta tidningar är ju en sak men att aktivt plocka bort länkar till hans egen syn på saker är ju en tragisk gest från en kultursideselit, vars status allt mer ifrågasätts i nätsamhället, nu även av vänstermannen Johan Ehrenberg (ETC) som tar Johan Norbergs parti!

Och nu när jag kollar den Blogge-kommenterade artikeln verkar man ha tagit bort alla Twinglylänkar från artikeln i fråga. Höll inte alla med Dagens Nyheter eller vad där det frågan om? Gammelmedia som stryper debatten? (UPDATE: Förklaring, se Blogges kommentar nedan).

Groomingutredningen får förresten stark kritik från tunga remissinstanser enligt SvD. Ecpat-generalen Bodström är förgrymmad: "Det är djupt olyckligt att den här frågan prioriteras bort. Vi har motionerat för det här två år i rad men fått det avstyrkt. Det går väldigt långsamt och jag förstår inte varför." Svaret är enkelt: För att lagen inte behövs. För att den inte får bukt med något som inte redan är förbjudet. För att den skapar problem. Läs min utredning från i höstas där jag gick igenom de problemen.

Jag är citerad i en artikel om Internetcensur i EU hos IDG, en artikel som även går ut internationellt på engelska via IDG News Service. Där tas fallet i Finland upp där man blockerat sajten lapsiporno.info. Den hävdar att blockeringen till stor del är bluff och att det inte alls främst döljer sig barnporr bakom filtret. Men den kritiken är nu blockerad för många finländska nätanvändare!! Jag testade ett tjog länkar och hittade ingen barnporr alls. Däremot en massa vanlig porr, stora svarta kukar, nedsprutade tanter, snygga runkande tonårskillar, påklädda barn, 20-åringar utklädda till skolflickor och anspelningspornografi, dvs där man försöker få scener att se ut som barnporr men men där det framgår att det faktiskt rör sig om vuxna människor, finlemmade tjejer med små bröst, kameravinklar och närbilder där det blir svårt att avgöra etc. Med tanke på att de flesta sajterna enligt listan huseras i USA vore det ju hål i huvudet av sajtägarna att husera något som ens har modeller under 18. Folk kan ju åka in för resten av livet därborta. Här är själva listan för den som vill göra egen research och bilda sig en uppfattning. Förste man till äkta barnporr där ett barn blir utsatt för ett sexuellt övergrepp vinner. Jag hittade inget som sagt.

Jag själv hävdade ju i somras att det svenska Ecpat-initierade moralfiltret i Sverige inte innehåller någon barnporr att tala om. Det filter som nu skall exporteras till hela EU, se annan IDG-artikel där jag också citeras.

Opassande är inte så långrandig som jag. Om ni orkat hit ned kan ni få en fin sammanfattning av vad som är på gång och vilket hot detta krig mot kommunikationsfriheten innebär.

UPDATE: Borde ha tipsat om Isobel Hadley-Kamptz ledarkolumn i Expressen om "Högerns censur-flirt"). Isobel är bra och påläst som alltid. Och för att förekomma utfall om sexnegativitet. Jag definierar det som när man utan att reflektera djupare över det anser att SEX I SIG är så fult och dåligt att man inte behöver motivera varför man beskriver saker som brott och övergrepp. Som i Expressen när den subjektiva åsikten från en "utsatt" 14-årig pojke är följande: "Jag är kär i henne och vi hade en plan för att spendera mer tid tillsammans". Sure, det kan finnas problem med att en elev har ett förhållande med en lärare. Men det är då sannerligen inget som borde vara brottsligt vid den åldern. Det skulle dock kunna vara ett arbetsgivarproblem: En lärare kanske inte riktigt kan fullgöra sitt jobb om hon vänstrar med elever kors och tvärs. Men sexet är det väl inget fel på vid en stunds eftertanke. Om man inte är sexnegativ förstås. I sammanhanget kan jag tipsa om Dick Wases utläggning om morallagar på Sexualpolitik.se.

Witold Gombrowicz

Jag måste erkänna att jag inte varit en slukare av skönlitteratur i vuxen ålder. Efter att ha utsatts för en lobbykampanj från några vänner om att jag bara MÅSTE läsa den polske författaren Witold Gombrowicz blev jag nyfiken. Detta vara personer som har en smått galen vindling i huvudet. När så min vän Stefan Ingvarsson kom på middagsbjudning i somras och överlämnade ett exemplar av en novellsamling kallad "Bakakaj" var jag tvungen att läsa. (Märkligt - och modest - nog var det inte en av de böcker av Gombrowicz som Stefan själv översatt från polska.)

Under sommarvistelsen i Prag läste jag. Och läste! Jag skall inte göra någon analys här utan tänkte bara kopiera inledningen till två av novellerna för att kanske väcka läslusten hos någon. Vi får väl hoppas att Modernista och Gombrowizcs arvtagare (han levde 1904-1969) ursäktar intrånget i upphovsrätten (kanske väl långa citat utan att direkt behövas för kritik och analys) och betraktar det hela som gratis marknadsföring.

I kökstrappan

"I skymningstimmen, när de första gatlyktorna tändes, tyckte jag om att gå ut på staden och antasta hembiträden. Det blev en vana utan att jag märkte det, och man vet ju hur det är: consuetudo altera natura. Även de övriga UD-tjänstemännen, liksom samtliga ambassadattachéer (de ogifta naturligtvis), brukade gå ut på gatan och antasta det ena eller det andra efter tycke och smak, fantasi och temperament - men jag antastade enbart hembiträden, tjocka hembiträden i sjalett. ..."

Och så det första stycket ur en absurdistisk novell:

Filidor med barn i botten

"Prinsen bland de mest hyllade och berömda syntetikerna var utan tvivel doktorn och professorn i syntetologi vid universitetet i Leiden, översyntetikern Filidor, bördig från de sydliga delarna av Annam. Han verkade i den Högre Syntesens högstämda anda, huvudsakligen genom att addera +oändligheten, i nödfall även genom att multiplicera med +oändligheten. Han var högväxt och välfödd, med yvigt skägg och en glasögonprydd profets ansikte. Men ett andens fenomen av sådana mått kunde inte annat än framkalla ett motfenomen, helt enligt Newtons princip om kraft och motkraft, och därför föddes snart en lika framstående Analytiker i Colombo, och efter att vid Columbiauniversitetet ha erhållit doktorsgrad och professur i Högre Analys klättrade han snabbt mot toppen av den vetenskapliga karriärstegen. Han var en liten, torr, spenslig och välrakad man med en glasögonprydd skeptikers ansikte och med en enda inre bestämmelse - att jag och tillintetgöra den ypperlige Filidor. ..."

Bästa dealen verkar vara att köpa Witold Gombrowicz-böcker direkt på förlaget Modernistas egen webbsajt.