Ett svenskt skivbolag lägger ut sin musik för gratis nedladdning och ser sig själva som revolutionärer: "Vi vill förändra hela musikklimatet. Vi kommer inte att ge oss förrän vi gjort ett avtryck i världen.". Stora ord av Mattias Lövkvist i DN, som 3 september körde ett uppslag om honom och hans skivbolag med namnet Hybris. (Jag har inte hittat DN-artikeln på nätet)
DN: "Det låter inte direkt som en vinnande affärsidé".
Mattias: "Men det är det. Vi säljer nästan inga skivor förrän vi skickat ut ett nyhetsbrev och folk börjat ladda ner låtarna. Sedan tar skivförsäljningen fart direkt."
På Hybris hemsida hittar jag några låtar plus skivomslagen för nedladdning och där finns också angivet att de sprids via en Creative Commons-licens där vissa rättigheter behålls. Man får inte själv sälja låtarna, förstås. När jag ringer Mattias säger han att de själva dock lägger ut alla låtar på fildelningsnätverk som Direct Connect.
Hybris ger ut svenska artister som kanske säljer 5000 ex som bäst, de har kontrakt som bara gäller en skiva i taget och ger högre andel andel av intäkterna till artisterna. "Tiden har sprungit ifrån jättarna. Det håller inte längre att skriva kontrakt på flera album i taget och pumpa in jättesummor i marknadsföring", säger Mattias i DN. Han kallar också hela den strukturen "ett slags socialistisk konstruktion som slagit slint". Dinosaurier som kommer att dö ut. DN ringer runt till de stora skivbolagen som bekräftar att man skär ned inspelningsbudgetar och kontrakterar färre nya artister.
Ett av Hybris fynd är Östersundsgruppen Sibiria, som får en översvallande recension i Nöjesguiden av Emelie Thorén som avslutar sin artikel med orden: "Svensk musik exploderar just nu. Som fyrverkerier en nyårsnatt, och högst och vidast når Sibiria, deras glöd dalar ner som glittrande konfetti över min tillvaro och får den att skimra.".
Jag följer inte slaviskt med vad som händer på musikscenen men jag antar att Nöjesgudiens musikskribent vet mer än jag. Nu när storbolagen surar över faran med internet och piratkopiering och hävdar att ingen kommer att kunna leva på musik, ja då borde väl inte svensk musik "explodera"? Eller är det kanske så att den exploderar på grund av storbolagens nedskurna budgetar och på grund av nätet, som mycket väl kan tjäna som en utjämnare av spelplanen? Kanske gör det här att nya idéer och affärsmodeller kan födas och ny musik skapas utan att megamusikdirektörer obstruerar?
Mattias Lövkvist berättar att deras hajpade duo Vapnet (som f.ö. = två grabbar ur Sibiria), har producerat sin musik på dator. Pålägg är gjorda " i ett litet rum". Ingen studiohyra alls alltså. Totala produktionskostnaden ligger på 3000 kronor för att fixa en "master", som CD:n kan pressas från. Visst, säger den etablerade skivindustrin, folk kan ju sitta med sina datorer och göra musik på pojkrummet men det låter ju skit och det är bara de frustrerade som inte är bra nog att få kontrakt med oss.
Fast så är det ju inte. Vapnets låtar "Ge dom våld" och "Kalla mig" är närmast hypnotiska i sin avskalade low-tech midi-speldose-stil med sköra Håkan Hellströmliknande änglakörer. De lyckas fånga ungdomens motsägelsefulla känslokombinationer av frustration, lidelse, sårbarhet, nutidsfasa- och tvivlande framtidsdröm. Vapnet kommer säkert att bli mångas nostalgitripp i framtiden - som Ebba Grön och Noice har varit för andra. Tja, det lät pretentiöst kanske. Men Vapnet har DET ! Tycker jag, som inte är musikfreak och aldrig recenserat en skiva. Men Virtanen gillar också Vapnet.
Enligt en undersökning gjord av Computer Sweden och Demoskop tror en stor majoritet av människor att fildelning missgynnar skivbolagen samt stora etablerade artister men gynnar små och nya artister. Justitieminister Bodström tror förstås tvärtom och säger i Computer Sweden-artikeln (dit man måste ha webbkod ...): "Det är just de små det är svårast för. De stora artisterna laddar folk både ned och köper."
Fast tänk om det inte är så. Tänk om Hybris visar vägen mot en ny industristruktur? Det skall onekligen bli intressant att se vad som händer med Vapnet och Sibiria om de slår till på riktigt. Blir de uppsugna av de stora bolagen som sedan tar fram stora marknadsföringsplånkan och dessutom börjar jaga de fans som fildelar? Eller kommer ett genuint nytt sätt att göra musikbusiness i nätåldern att födas?
Recent Comments