Karl McFaul undrar i en kommentar vart jag tagit vägen. Tack för omsorgen! Jo, jag har varit tyst i en vecka. Mer om det senare.
Att Rasmus Fleischer numera är makthavare nr 7 i IT-Sverige, har väl alla kanske sett. Henrik Pontén har fallit bort från listan medan Rasmus klättrade från plats 9 på Ny Tekniks lista. Han kallas Piratfilosofen och beskrivs så här: "Han är kanske inte den mest högljudde piraten, men är den ideologiska drivkraften bakom fildelarna. Debatten är nu hetare än någonsin efter tillslaget mot fildelarsajten The Pirate Bay. Planerar redan nästa fajt mot webbfilter, övervakning och censur på nätet."
Rasmus är outtröttlig i sin kritik av sakernas tillstånd och förtjänar den där platsen. Han har inspirerat många och fått igång en massa bloggar i ämnet upphosvrätt och fildelning. Men alla som varit med och jobbat i "piratrörelsen" bör också sträcka på sig och inse att de betyder något. Alla Piratbyråarbetare och -sympatisörer, alla bloggare, alla Piratpartister som fått upp det hela på den politiska dagordningen, Pirate Bay-killarna som rakryggat står för vad de gör och inte stänger ned. Och alla fildelare förstås! Moderna, upplysta, glamorösa människor allihopa. Motståndarsidan känns ju bara trött, ohipp, omodern, tappad bakom en vagn, reaktionär, sur, dum, gubbig, maktfullkomlig, sniken, elak, dåligt påläst, ointellektuell, stagnerad, betonghäckad ... (fyll gärna på!). Kort sagt hjärndöd. Piratrörelsen - och snart hela folket - skrattar ju åt er. Gå och dö! I gabardinbyxorna. Ha!
Rasmus satt i en panel på Wizards of OS-konferensen i Berlin. Där fanns parallella spår och jag tror inte han gick på den workshop som handlade om "fri kultur och aktivism". Marcus Beckedahl från Netzpolitik.org berättade hur de iklädda pingvindräkter hade "crashat" lobbypartyn som Microsoft bjuder politiker på. Jodå, de har lyckats skapa media men frågan är om det räcker. Jag berättade där litet om "piratrörelsen" i Sverige. Folk blir oerhört imponerade. Vad kan vi göra i Tyskland för att det skall bli som hos er? är frågan de ställer. Det som sker i Sverige ses som mycket vitalt. Jag saknar dock tunga akademiker. Piratrörelsen behöver sin Bo Rothstein. En ilsken professor som inte fegar ur utan fortsätter höja sin röst.
Var valet en flopp för Piratpartiet? Jag tycker det var en framgång. Nästan 35.000 människor (0,63 %) lade sin röst på vad som betraktas som ett enfrågeparti trots att Sverige hade ett vansinnigt spännande och jämnt val. Själv hörde jag åtskilliga bekanta som sa ungefär att "jo, Piratpartiet har ju sina poänger men på dem slänger man ju bort sin röst som kanske kan avgöra valet och få bort Bodström". Flera av dessa kryssade Fredrick Federley (c), numera riksdagsman. Den där känslan av att slänga bort sin röst är svår för småpartierna att bemöta. Jag hörde en statsvetare på radio som föreslog att man skulle ha två röster: Ett förstahandsval och ett andrahansval. Om förstahandsvalet inte kom in i Riksdagen räknades den andra rösten i stället. Detta skulle göra att folk röstade mer efter de verkliga preferenserna. Inget som existerande riksdagspartier skulle vara speciellt intresserade av att driva igenom dock. IDG:s webbpanel tyckte Piratpartiet hade stor framgång.
Frågorna har börjat politiseras nu och inget parti kunde låta bli att ha en (luddig ...) åsikt i fildelningsfrågan. Så är det inte i de flesta andra länder. Sverige är ledande.
Bland större städer var PP speciellt starkt på orter där universiteten är framträdande: Umeå (1,07 %), Linköping (1,05), Luleå (0,95), Uppsala (0,91), Lund (0,90). Man kan notera att de är svaga i de rikaste förortskommunerna där direktörerna jäser: Lidingö, Danderyd, Vellinge. Förmodligen har de missuppfattat det där med "äganderätt" och skillnaden mellan fysiska produkter och information.
I Berlin fick jag samtal från Vanity Fair som just nu ringer runt till alla de kan i Sverige för att skriva den stora storyn om Piratrörelsen i norr. Journalisten skulle också ringa Monique Wadsted och Håkan Roswall - de som raserade Anakatas företag PRQ Inet och katapulterade honom till stajlad näthipster med hjältegloria i Slitz. Vi får väl se vad VF gör.
Jag vill förresten tipsa om IDG-tidningen PC för Allas test av anonymiseringstjänster. Birgerssons och Piratpartiets Relakks vinner, följd av IDG:s egen Dold.se.
Blir Beatrice Ask justitieminister? Den som läst min Bodströmrapport vet att hon var mycket kritisk mot Bodström i EU-nämnden när han ljög sig blå för att få igenom EU-direktivet. han kämpade ju in på mållinjen för att data om alla EU-invånares webbsurfande, chattande och fildelande skall lagras och vara åtkomliga för myndigheterna.
Förresten var den tryckta versionen av mitt reportage från WOS4 ganska fint i Computer Sweden. Illustrerades med fem foton jag tagit (även om redigeraren måste ha satt bildtexter utan att kolla namnen på bildfilerna - en jättestor bild av Lawrence Lessig föreställer enligt bildtexten Bennett Lincoff).
Nåväl, här är bilderna som publicerades i CS:
Lawrence Lessig var huvudtalare, juridikprofessor på Stanford.
Hal R. Varian, ekonomiprofessor på UC Berkeley, numera fokuserad på informationens ekonomi.
Alla drack en läsk gjord på den där sydamerikanska uppiggande örten. Mate eller Yerba. Smakar hö.
Columbia Halle i Berlin, som normalt används för rockkonserter.
Ett uppblåsbart plasttält fyllt med roliga saker fanns förstås. Utanför satt folk och rökte jointar direkt efter Lessigs föreläsning. Skulle knappast hänt på konferens i Stockholm.
Recent Comments