Krisen kring Nordkorea: Varför är folk så upprörda över att de har kärnvapen? Jag har haft DPRK som ett vouyeuristiskt litet sidointresse sedan jag och min affärskollega i Bahnhof, sluggern Jon Karlung, hade ett antal möten med Nordkoreanska diplomater. Både på Bahnhof och ett par gånger ute på ambassaden på Lidingö. Vi blev till och med inbjudna till Pyongyang - muntligen. Dessvärre kom aldrig den skriftliga bekräftelsen. Vi väntar! Kanske berättar jag mer om detta i en annan postning.
Nordkoreaner är riktigt rörande i sina broscher på kavajslaget med "The Dear Leader" och "The Great Leader". Nordkorea vill bara bli lämnat ifred. Det är ingen expansionistisk regim. Tvärtom. Deras system, som är uppbyggt kring Juche-filosofin är närmast att jämföra med Knutby, eller andra religiösa kulter. Det låter sig inte placeras på de vanliga politiska skalorna. De som lyckas bryta sig loss från kulten och börjar omfatta andra värden och opponera sig har det förvisso inte lätt. De andra kultmedlemmarna kastar dem med fullkomligt rent samvete i arbetsläger.
Nordkorea känner sig just nu som David Koresh och hans Branch Davidians i Waco, Texas. Alltså fallet där FBI 1993 belägrade och brände ned en gård full av religiösa kultmedlemmar. Något som sedan ledde till att Timothy McVeigh (enligt honom själv i den brevväxling han hade med Gore Vidal) på 2-årsjubileet av Waco sprängde en federal regeringsbyggnad i Oklahoma City i luften. Här ligger faktiskt Gore Vidals Vanity Fair-artikel om det hela ute, nätnappad. Eller ta fallet med Jim Jones i Guyana som exempel där 914 kultmedlemmar begick (eller övertalades att begå) massjälvmord när de blev trängda.
Nordkoreas vilja till kärnvapen har provocerats fram av George Bush genom kriget mot Irak och inkluderandet av Nordkorea i ondskans axel. Koreakriget är inte slut. De tror att de skall bli invaderade av USA, vilket är det absolut värsta som kunde hända dem. Den som läst litet om Juche - den filosofi som innebär att "historiskt självbestämmande" och "självtillit" under ett starkt ledarskap är livets mening - borde inte vara förvånad alls. Har de inga Nordkoreakännare i utrikesdepartementen runtom i världen? Här finns lästips om Juche, bl.a. PDF:er av Kim Il Sungs definitiva verk: On the Juche Idea. Finns även i html här. Jo, jag läste en del när vi började träffa Nordkoreaner, det underlättar faktiskt att man försöker förstå hur andra tänker, även om det är totalt fjärran från ens eget sätt att se världen. Nordkorea anser att de har tvingats skaffa defensiva kärnvapen för att undvika ett Waco, Texas.
Jag säger alltså inte att det är "fel" av Bush att pressa Nordkorea i någon ideologisk bemärkelse. Men det är "fel" i en realpolitisk och geopolitisk bemärkelse om man vill undvika att de skaffar kärnvapen. Inte för att jag tror det spelar någon roll som sagt. De skall ju bara användas om USA och Sydkorea anfaller, något som för dem är en högst reell möjlighet.
Ett TT-telegram är talande för den Nordkoreanska synen: "Nyheten om det nordkoreanska kärnvapentestet offentliggjordes i den statliga nyhetsbyrån KCNA och av en kvinnlig nyhetsuppläsare, som närmast sprickfärdig av stolthet, bekräftade att världen fått en ny kärnvapenmakt.". Just så! Nordkoreaner grät fullkomligt hysteriskt och okontrollerbart överallt, när Kim Il Sung dog. Fullkomligt fascinerande scener utspelades i Pyongyang. Jag har sett det på film och jag har läst om det från ögonvittnen. Inte Anna Lindh-snyftande med tårar i ögonen utan masshysteri. Skulle vi utanför kulten säga. För dem var det äkta.
Det tredje syskonet till Iraks vicepresident sköts f.ö. igår vilket ju bara hamrar spiken i kistan för fiaskoartad utrikespolitik. Sådan får inte vara överdrivet ideologiskt motiverad. Liberalismen är inte applicerbar på geopolitiken. Liberalismen handlar om individer. Mellan stater funkar den inte hur mycket man än önskar det. Liberaler måste lära sig knyta näven i fickan.
Ett tankeexperiment: Låt säga att USA hade bombat den mur som Israel bygger på Västbanken till pulver, kört ut bosättarna, samtidigt som man hade garanterat Israels gränser från 1948 och desssutom byggt ett Hong Kong på Gaza-remsan och lämnat över nycklen till Palestinierna. Kanske hade varit billigare än Irak, lett till att Iran inte hade haft något skäl att skaffa kärnvapen samt lett till en blomstringstid i världen i stället för en totalt explosiv situation? Fascinerande tanke.
Denna postning kom tätt efter min förra eftersom jag var tvungen att dryfta mitt DPRK-intresse. Missa inte den, jag vill ha idéer runt den där nya Open Source-journalistiken!!
Recent Comments