Oscar Swartz :: Texplorer

Svendomen förlorad till fransk-marockan

Jag har gjort det! Blivit av med min svendom i en viss bemärkelse: Köpte min första nedladdade musik. Jag har nog alltid varit en dålig musikköpare. Jag har alltid lyssnat på radio. Numera mest P1 och olika nätmusikstationer, främst sådana som finns inlagda i iTunes. Jag borde väl använda Last.fm men det har inte blivit så mycket. Men nu på sistone har jag rattat in SR Metropol via luftradion ibland också. De kör en del "world music" också, grejer som inte bara kommer från de svensk-anglo-saxiska hitfabrikerna.

De har kört en låt som skulle kunna vara Michael Jackson. Fast på franska. Ingen oblyg MJ utan med samplingar från the real thing såvitt jag kan höra. Om man kunde kalla en hel stil och produktion och röst för plagiat skulle detta vara ett sånt fall.

Blev så nyfiken att jag scannade SR Metropols låtlistor och insåg att det var Ma Vie med någon som heter Amine. Han visar sig vara fransk-marockan. Och låten är från 2005 egentligen och låg på franska topplistan och han har en officiell sajt förstås.

Hittade Ma Vie-videon på YouTube. Jupp, en hyllning till MJ! Influensen/idolen är ju inte dold direkt.

I varje fall, jag gick till iTunes Music Store och hittade (till min förvåning) Ma Vie där som EP, där även en fransk-arabisk och en arabisk version av låten fanns. Eftersom jag tycker att arabiska långt-ned-i-halsen glottisstötar (Hamza) kan vara ganska sexiga tjackade jag EP:n. Dessvärre finns inte många sådana i låten.

Jag köpte den som iTunes Plus, dvs Apples nya DRM-fria variant av låtar och som kostar några kronor extra. EMI stödjer formatet. Egentligen vet jag inte varför jag köpte den DRM-fria varianten. Jag behöver inte kopiera låten men det känns bättre för att framtidssäkra sitt köp.

Det visar sig förstås att ens kontouppgifter från iTunes Music Store bäddas in i filerna man köper ... Och EFF hittade andra konstigheter i filerna som jag inte vet om de har fått förklaringar till. Vi kan räkna med snara verktyg för att ta bort infon och för att förfalska den förstås.

Jag tycker dock man skall notera vad som hänt med musiken och nätet: Skivindustrin har kämpat emot den nya världen. De har bara krigat, stämt, terroriserat, trakasserat, skrämt, ruinerat, kört stalinpropaganda, mutat lärare och skolor, gjort sig till ETT ENDA STORT SKÄMT!!! Ungarna skrattar åt skivbolagsdirektörer som är rädda att inte få åka privatjet. Gå och dö liksom!! Och snart skrattar de kanske åt popstjärnor som spottar på dem också. (Kanske urholkas stjärnan som koncept när nätet har skördat sina offer och andra produktionsformer kan få större räckvidd? Något Copyriot diskuterar i sina senaste funderingar.)

Och så kommer ett dataföretag, ledd av en brinnande och briljant entreprenör, och bitchslappar hela industrin. Producerar en mjukvara som är så enkel och elegant att folk börjar köpa. Det går att konkurrera med gratis. Som Coca Cola vet. Deras Bonaqua lär ju vara det kommunala vattnet ur kranen i Jordbro som tappas på flaskor och kolsyras och sedan säljs dyrt i butik.

Skulle här vilja nämna att jag varit ett stort fan av Michael Jackson. Som kombinerad låtskrivare, producent, sångare, dansare är han oöverträffad. Såg honom live ett par gånger när jag bodde i USA. Jag minns att jag efter showen i Madison Square Garden läste en recension i New York Times av deras danskritiker. De hade satt Anna Kisselgoff att recensera bara hans dansande. Hon kom fram till att han som dansare och koreograf låg i topp. I världen. Avant-garde. Fantastiskt att man nu kan läsa den där recensionen från 1988 på webben! Kisselgoff var förmodligen världens mest upphöjda dansskribent.

Förresten visar det sig att någon har använt Amines låt Ma Vie som musik till ett ganska gulligt bildspel kallat "Gay Boys Kissing" på YouTube. Får väl se hur länge det tar tills EMI protesterar eller stämmer. Eller så kanske de inser att en film som setts 35,000 gånger på 2 månader (och detta är 2 år efter att låten släppts) och där folk frågar vad den bra låten heter kan tjäna som marknadsföring?

P.S. Jag testade att öppna en av mina köpta låtfiler i NeoOffice. Det går. Blev en fil på drygt 40,000 sidor! Med en massa skräptecken. Men när jag sökte på oscar fanns både mitt namn och min e-mailadress inbäddade.

Italiensk porr med könsdoft - samt släkthistoria

Tänkte bjuda på litet porr och börjar med italiensk sådan med upphetsande dofter för att avsluta i Stockholms skärgård (klickbara bilder). Däremellan litet Swartziana, dvs släkthistoria:

Japp, detta är kön! Sådant man har upptäckt att Linné beskrev på målande vis. Medan andra gymnasister var ute och partajade på helgerna på jakt efter sprit och sex satt jag och studerade ståndare och pistiller hos gräs och halvgräs med en kvalitetslupp från tyska Eschenbach på någon strandäng. En del som känner mig som nät- och datanörd blir förvånade över mitt naturintresse och att jag också är en fågel- och orkidénörd. Bilden är från ett av Europas orkidérikaste ställen: Monte Gargano i sydöstra Italien, dit jag åkte med morsan för två år sedan med en mycket duglig brittisk naturresespecialist, Naturetrek.

Bilden är alltså en detaljstudie av könsdelarna på en en medlem av släktet Ophrys, flugblomstren. De lockar till sig steklar genom att vara riktigt skönt luddiga och glansiga och stinka sex. De imiterar alltså de kemiska doftsignalerna från parningsvilliga honor och ser dessutom kåta ut så hanarna flyger dit och försöker sätta på dem. I stället gör de förstås orkidén på smällen. Det där med blommor och bin, fast mer sofistikerat. Här är ytterligare några bilder från Monte Gargano:

Min släkt innehåller en av de stora orkidénördarna. Olof Swartz (som jag har räknat ut var brorson till min farfars farfars farfar Petter), var lärljunge till Linné och stor botanikprofessor och vetenskapsman. Han skrev år 1805 en stor utredning om just orkidéernas systematik Genera et species Orchidearum. Det var han som under sina forskningsresor i Mellanamerika och Karibien "upptäckte" Vanilj. Eller snarare: Det var han som vetenskapligt klassificerade, beskrev och gav släktnamnet Vanilla till ett släkte av tropiska orkidéer som numera anses innehålla ca 100 arter. [Beskrivningen skedde i "Dianome Epidendri generis Linn.", Nova Acta Regiae Societatis Scientiarum Upsaliensis, Vol.6, 1799, p.61 - 88, som alltså är den vetenskapliga referens som används när man talar om vanilj inom botaniken]. Vaniljstången är alltså den torkade frökapseln från en orkidé. Den hade givetvis använts länge i Mexiko av Aztekerna och tagits till Europa redan i slutet av 1600-talet och odlades i London från 1721, men botaniken som vetenskap låg litet efter. Och på porrfronten kan noteras att namnet Vanilla kommer från vagina, så det så.

Jag nämnde ju Guckusko i förra postningen. Farsan bjöd alltså på guidad tur i Stockholms skärgård med botanikern Pelle Holmberg i fredags. Temat var orkidéprakt men vi plockade en havsörn på mycket nära håll också. Och oj, vilket ställe med Guckusko han tog oss till! På en lokal fanns flera hundra blommor! Guckuskon ser ju osannolik ut för att växa vilt i Sverige. I tropikerna ja, men i en skuggig skog i skärgården ?? Jag slängde iväg ett par bilder med mobiltelefonen - som har första generationens mobilkamera. De italienska bilderna är tagna med min älskade allt-i-ett-kamera av mycket bra klass. Den levererade bra bilder trots att det inte var en systemkamera. Vila i frid! Den blev stulen. Men ni ser ju att det är magiskt med Guckusko i Sverige. Linné namngav den. Olof Swartz jobbade vidare med guckuskosläktet och hittade några till, bl a i Ryssland.

Med underrättelsetjänsten på dunderparty

Hade en fabulous day igår. Heldag i skärgåden med guckuskor och sedan lyxigt party som hette duga. Och bjuden på allt.

Vi kan ju börja med partyt där jag bl a stötte ihop med riksdagsledamoten Fredrick Federley, känd från de senaste postningarna här. Han verkade tagen av påtryckningar och elakt spel och påstod att det fanns många alliansledamöter som är skeptiska till FRA-lagen men att Odenberg ångvältar på. Och han tackade för att bloggare har uppmärksammat hans kamp och beslut att som ensam alliansledamot ha modet att lägga ned sin röst vid voteringen i kammaren. Jag tror att väljarna måste ge fler det modet till nästa vår när frågan tas upp igen och att fler vågar göra som Fredrick. Eller snarare rösta NEJ till tvångskopiering av all vår elektroniska kommunikation till staten. [Update: Fredrick hade tydligen kul själv enligt hans egen bloggpostning. Idag var han tydligen på Mälarpaviljongen och det var väl där vi möttes senast, på invigningen av briljanta entreprenörerna Anders och Artos nya härliga pråm för ett par veckor sedan. Rekommenderas.].

På festen träffade jag också en bekant som jobbar på MUST, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Tror jag. De brukar inte vara så specifika, de där underrättelsemänniskorna. Han hade förstås noterat mitt engagemang mot FRA-lagen och hävdade att "Om vi bara av säkerhetsskäl kunde gå ut och berätta vad vi vet så skulle nog herr Swartz också kunna övertygas om att man måste spana på kabeltrafiken". Hmm, tillåt mig tvivla. Min grundsyn är ju att man kan minimera hot genom sitt beteende i utrikespolitiken. "Vi är redan så insyltade att det inte finns någon väg tillbaka. Fast när Odenberg går ut och säger att vi skall rädda liva på svenska soldater är det bara bullshit". Sa underrättelsemannen. Tja, det är ju som vi alla trott: Att just den grejen är en politisk-populistisk grej som Odenberg drar fram för att han tror att folk skall köpa att bli avlyssnade för att rädda svenska tjejer och killar som åker till fjärran land. Men som inte har någon substans i verkligheten.

Partajet då? Jo, det gavs av Prime PR och det är alltid kul med partyn som ges i högkonjunktur. Och antingen går Prime bra. Eller så är de bra på att ragga sponsorer. Förmodligen båda. För det var inte direkt öl och jordnötter utan obegränsat med vin och drinkar av alla sorter och fantastisk och aldrig sinande plockmat från lyxkrogen Pontus! (som har utropstecknet i namnet). Gazpachon med räkor var underbar och den hade en touch av hetta som inte brukar finnas i "vanlig" gazpacho. Och jag satte i mig ganska många små portioner av Ceviche på melon, färsk koriander, lime, chili och svenska kräftor. En slank rätt, något jag gillar. Pastrami på Bjärekyckling med mangosalsa var inte så dum heller även om Pontus allt kunde kört på med litet mer sälta där.

Träffade på bl a Olle Wästberg i vimlet och bytte några ord om hans Second Life-satsning. Han verkar ju ha sinne för PR själv och Svenska Institutets arbete för att öppna svensk ambassad har ju genererat otroligt mycket press.

Och där fanns DJ:s och artister. Bifogar en (klickbar) mobilbild på Moneybrother som drog av några låtar. Det hela skedde på Clustret, en ny bekantskap för mig.

Tror jag låter guckuskorna i skärgården vila tills i morgon.

Pär Ströms nya rapport plus FRA

Jag var på lunch igår när Pär Ström presenterade sin nya rapport om RFID-tekniken. Hos Den Nya Välfärden, nästan bredvid Algeriska ambassaden. Stilig flagga! Nåväl, Pär Ström har återigen gjort en sån där koncentrerad sammanfattning av ett område som dyker upp då och då i media men som kommer att bli mycket aktuellt så småningom. RFID är en fantastisk och framtidsinriktad teknik. Alltså, det handlar om de där väldigt billiga trådlöst kommunicerande chipsen, som kan klistras på vilken vara som helst. Det finns redan matbutiker där man kan fylla sin korg med varor och promenera ut. Allt avläses trådlöst med RFID-teknik när man passerar ut och man debiteras. (Men jag måste säga att min COOP-butik inför ett hjärndött system där man själv skall scanna allting med en scanner man tar med sig. Det har funnits på stormarknader men nu kommer det till vanliga butiker. Men det tar LÄNGRE TID och är JOBBIGARE. De försöker lasta över tid och besvär på kunden som måste stå och fippla med en scanner i stället för att lasta upp hela berget till en drillad kassör som gör det på nolltid. Det är en samhällsekonomisk förlust men förmodligen företagsekonomisk vinst. Hemligheten heter Skattekilar. På grund av dessa har man incitament att sparka kassafolk och låta konsumenterna använda sin tid i stället.).

Eller så hänger man en bricka runt halsen på ungen och håller reda på om de kommer i tid till skolan (automatisk rapport till rektor och föräldrar kan genereras), om de äter skollunchen, hur ofta de går på toa etc. Systemen finns redan i USA och Japan t.ex.. I Ungern håller EU på att testa massövervakning av folk på en flygplats. Man skall se exakt var varje person är och hur de rör sig. RFID ger fantastiska övervakningsmöjligheter men också fantastiska möjligheter till effektiviseringar och nya sätt att organisera saker.

Ladda gärna ned Pär Ströms rapport Med storebror i byxfickan här [PDF] eller lyssna till hans inläsning som MP3:a här.

FRA-lagen bordläggs i ett år eftersom det är en lag som inskränker grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Under detta år måste massiv opinionsbildning ske! Fredrick Federley (c) stod ut från alliansen. Han var den ende som inte röstade ja. Tack Fredrick! Det oroande är ju att både Federley och sossarna tycker att principen är bra: Vi skall pumpa in en kopia av all elektronisk trafik som passerar Sveriges gräns till ett hemligt statligt nät där makten kan göra vad de vill med inormationen. Och det är ruttet! Dagen innan omröstningen hävdade makten återigen att varje svensk måste ge upp sin rättighet att kommunicera utan att bli avlyssnad av staten för att skydda några hundra svenskar i militär utlandstjänst. Om det är så: Lägg ned den s.k. Nordic Battle Group direkt! Det är inget att fundera på. Hem med soldaterna! NU! (Inte för att jag tror ett dyft på att massiv avlyssning i Sverige kommer att rädda svenska soldatliv i Afghanistan .. tror de att Talibanerna kommunicerar via Sverige? Men även om det vore sant är ju det ett argument för att avlsuta aktiviteten. Vi i Sverige vinner inget på att ha soldater utomlands men vi förlorar vår kommunikationsfrihet. Enligt vår grymtande försvarminister major Odenberg).

Jag var också på boksläpp av Bögjävlar samt Erik Zsigas Hejdå Östeuropa men ber att få återkomma om dessa.

Jag lovade tidigare återkomma med detaljer från seminariet "Sweden - a safe have for pirates?". Här är rapporten: Som en krönika i Computer Sweden.

Agera idag - mot partistalinister och häxor med dialekt!

Torsdag 14 juni röstar Riksdagen on FRA-lagen och nu viner partipiskorna! Fredrick Federley skriver ett blogginlägg idag som gör mig riktigt bedrövad. Tänk att partistalinismen i Sverige är så stark att man tänker mobba ut folk som INTE vill kopiera över all internettrafik till en statlig superdator där makten kan göra vad den vill med den?

En grundbult i ett fritt demokratiskt samhälle skall avskaffas: Rätten att fritt kommunicera utan att staten avlyssnar oss.

Maud Olofsson borde skämmas ögonen ur sig. Bakom den glättiga, trygga dialekten och småföretagarfasaden fanns bara en vanlig maktstalinist.
Häxa!!
Det är säkert på samma sätt i de övriga partierna.

Och Federley borde vara modigare. Men han resonerar på samma sätt som Johan Linander. De vill inte förlora inflytande i partiet så därför skall de rösta mot sin övertygelse. Dåligt!

Jag tycker att så många som möjligt skall berätta vad de tycker i alla fall. Här finns ett enkelt sätt att maila till alla riksdagsledamöter med färdiga formbrev om FRA-lagen. Men lägg gärna till några egna ord om partistalinismen!

Och lägg gärna upp den där länken själva!

P.S. Ni vet väl att FRA just beställt en superdator som på förra årets Topp500-lista förmodligen skulle ha hamnat på topp tre i världen i beräkningskapacitet? Den är tre gånger så kraftfull och dyr som den superdator som Nationellt Superdatorcentrum i Linköping är så stolt över att just ha beställt och som skall serva alla de svenska universitetens forskningsverksamhet med de kraftfullaste beräkningsverktygen. Det säger väl något om regeringens prioritering? Att avlyssna folks kommunikation är viktigare än att utveckla landet med forskning.

Trafikuppgiftsutredningen, portföljpirater och bögbomber

Thomas Bodström drev ju igenom att alla EU-länder måste tvinga tele- och internetoperatörer att lagra trafikdata, dvs uppgifter om vem som kommunicerat med vem och vid vilken tidpunkt. När man kopplat upp sig på nätet och varifrån, vilket IP-nummer man hade. Med mera. Han ville ju lagra sådana data om all internettrafik men fick inte igenom det.

Detta EU-direktiv måste nu implementeras i svensk lag. En utredning tillsattes den 18 maj 2006 med Gudrun Antemar, generaldirektör för Ekobrottsmyndigheten, som utredare. Trafikuppgiftsutredningen har nu sin egen hemsida.

Gudrun Antemar hade igår bjudit in en lista med folk hon ville ha synpunkter från. Listan såg litet lustig ut men jag måste ge henne "credit" för initiativet. På listan fanns förstås en rad myndigheter och några organisationer. Men sedan fanns sex namngivna personer: tre universitetsanslutna forskare plus tre frilansande samhällsdebattörer eller vad vi skall kalla det. De två andra (förutom jag alltså) var Pär Ström och Anders R Olsson, vilka dock inte dök upp.

Jag uppfattade stämningen som tämligen bekymrad över direktivet från flera håll. Integritetsskyddskommitténs ordförande Olle Abrahamsson inledde med att säga att generell övervakning är mycket mer problematiskt än riktad övervakning (exempelvis att efter domstolsbeslut övervaka en viss person som en del av en förundersökning om ett grovt brott). Trafikdatalagring innebär en generell övervakning av hela folket och är därför ett stort problem ur integritetssynpunkt. Han påpekade att lagrådet anser att själva lagringen är ett integritetsintrång och inte bara eventuell användning av uppgifterna. "Om folk vet att de är övervakade och vet att det de gör registreras kommer de att ändra beteendet. Detta är den stora skadan.". Precis! Själv uttryckte jag det så här i Marschen mot Bodströmsamhället: "Bodströmsamhället kommer att utvecklas i en disciplinerande riktning. Folk som tror att de kan vara övervakade börjar, som Michel Foucault förstod, disciplinera sig själva. Men vi är alla olika. Vi vill inte leva exakt den typ av liv som den ständigt övervakade gör.". Juridikprofessorn Iain Cameron från Uppsala uppehöll sig också vid samma tanke på hearingen.

Jag själv tog upp bakgrunden till direktivet: Att 70 procent av svenska EU-parlamentariker röstat nej till det. Att Bodström med nöd och näppe fick med sig endast (kd) och (fp) i EU-nämnden i Riksdagen för sin linje men att jag visat i min rapport att han med berått mod vilseförde riksdagsmännen när han besvarade deras frågor som med mycket stor sannolikhet inte fått med sig i varje fall folkpartiet om han hade berättat sanningen om "Sveriges" linje i EU. Samt att Beatrice Ask var en av de stora motståndarna i EU-nämnden. Därför, hävdade jag, bör utredningen tolka den politiska viljan i Sverige som att man bör inta en minimalistisk linje vid implementeringen, dvs uppfylla kraven men så knappt som möjligt och med tolkningar på kommunikationsfrihetens sida om det finns oklarheter.

Jag tog specifikt upp tre punkter från min egen rapport (sid. 26):

1. Gör en snäv definition av vilka operatörer och leverantörer som moste lagra trafikdata.
   
2. Gör en så snäv definition av e-post som möjligt
   
3. Kräv identifikation endast om detta ingår i leverantörens normala sätt att erbjuda sina tjänster (dvs i klartext: låt kontantkort finnas kvar, kräv inte att caféer och bibliotek m.m. skall kräva in ID-kort vid surfning etc).
   

Jag tog även upp att det just nu förbereds ny lagstifning för att film- och skivindustrin skall kunna komma åt de där uppgifterna i civilrättsliga mål för att kräva skadestånd. Jag framförde synpunkten att utredningen bör undersöka om den här framtvingade databasen av uppgifter kanske bara skall vara åtkomlig enligt ett visst regelverk, kanske enligt Rättegångsbalken. Det vill säga i princip skulle operatörer sitta med två databaser, en som har etiketten "EU:s tvångsdatabas" och en med etiketten "för vårt eget bruk enligt Lag om Elektronisk Kommunikation (EKomL)" och att dessa databaser skulle vara åtkomliga enligt olika regelverk. Jag har inte kollat direktivet alls men jag ansåg att de skulle fundera över sådana saker i den där "minimalistiska" tolkningen. (Samtidigt finns ju en utredning från förre Säpo-chefen som i princip vill avskaffa åtkomst enligt EKomL och överföra allt till Rättegångsbalken så området är ju snårigt).

I varje fall, jag uppfattade hearingen som gjord i god anda. Rättsvårdande myndigheter var förstås där med Rikskrim, Riksåklagaren, Tullverket m. fl. Men även integritetsförespråkare som Datainspektionen med Göran Gräslund i spetsen, Advokatsamfundet med alltid stridbara generalsekreteraren Anne Ramberg, PTS etc.

Johan Linander (c) var där från Riksdagen eftersom han även sitter med i utredningens referensgrupp. Jag förstod på honom att utredningen redan har den ståndpunkt som jag gav i punkt 3 ovan. Rikskrims representant Magnus Törner ville förstås ha längre lagring men sade sig vara tveksam till förbud mot anonyma kontantkort (något han antytt i pressen tidigare också). Han menade att system med små tobakshandlare som skall kolla ID-kort och skicka in uppgifter skulle bli så osäkert och öppet för missbruk att man kanske inte vinner något på det.

Martin Andreasson (fp) var där också. Efter folkpartiets valnederlag förlorade han ju sin plats som ledamot av Riksdagen och jobbar i kommunpolitiken i Solna. Han är dock anställd på folkpartiets riksdagskansli och bereder där bl a integritetsfrågor och skulle rapportera till partiet.

Förresten nås jag nu av beskedet att dagsböterna för musikfildelningsfallet i Borås står sig i hovrätten. Det gällde bara fyra låtar men effekten av domen är att åklagare vid förundersökning inte får begära ut abonnentuppgifter för insamlade IP-nummer och inte göra husrannsakan hos den misstänkte och beslagta hans dator. Inte för så få låtar i alla fall.

Efter hearingen var jag på en tillställning där jag lärde mig om ett nytt fenomen. De använde aldrig ordet men jag skulle nog kalla det för "portföljpirateri" eller "fondplagiat". Det var East Capital, det svenska fondförvaltningsbolag som är ett av de ledande i världen på att nosa upp investeringar i gamla Sovjetunionen och Östeuropa. Deras speciella grej är att de inte bara köper de största aktierna på börserna i länderna utan åker runt och besöker även mindre bolag, jagar upp bolag där de kan gå in i tidigare skeden också, delta i finansieringsrundor och börsintroduktioner. Ett kunskapsföretag alltså. De meddelade att deras kvartalsrapporter skulle bli magrare. Alla innehav skulle inte specificeras i så stor detalj. De påstod sig ha hittat fondförvaltare som tycks kopiera deras portföljer på ett mycket exakt vis. Som kunder säger de sig ha en massa konkurrenter som investerar litet i deras fonder bara för att få informationen utskickad. Ja, man får väl hoppas att skälet till den mer kortfattade infon är detta och inte en "tag-pengarna-och-stick"-strategi. Fast det senare är inte troligt eftersom East Capital är ett privatägt bolag vars ägare torde vara väldigt förmögna vid det här laget på förvaltningsavgifterna.

Och så ett roligt avslöjande i amerikansk TV om ett icke-dödligt vapen som diskuterats på Pentagon och kanske t.o.m. skulle kunna få major Odenberg att ge upp tanken på FRA-lagen: "The Gay Bomb". Kemiska substanser skulle droppas över motståndarna som skulle göra dem sexuellt oemotståndliga för varandra och hela fiendestyrkan skulle förvandlas till en homosexuell orgie utan stridsmoral. Ingen dum idé alls, speciellt som man borde kunna räkna med pirateri här: Om fienden plagierade substansen och droppade sin egen bomb borde ett krig kunna bli en ganska festlig tillställning i framtiden och äkta förbrödring och fred uppstå. Risk finns dock för att organismer som använder sexuell aktivitet som spridningsvektor skulle frodas.

Intervju med pedofilen - 2

Jag kör här del 2 av min intervju (del 1 här) med den självtitulerade pedofil som skrivit texten till sajten pedofil.se. Att jag gör det är dels en yttrandefrihetsfråga (se mitt första inlägg om pedofil.se). Men eftersom sexualitet - förutom nätet och dess effekter på världen - är ett av mina större intressen, tycker jag själv att det var intressant att få ställa frågor till en pedofil. Jag blev alltså betrodd med den kontakten efter att jag försvarat sajtens rätt att existera.

Pedofilen intervjuades länge av Aftonbladet men de ville inte köra intervjun eftersom han inte ville lämna över personnummer efter vad jag förstår. Han har dock intervjuats i P3 Rond den 5 juni för den som vill lyssna. De hade två inslag men de ligger bara ute i 30 dagar. I ett av dem hör vi även Gottfrid Svartholm från webbhotellet PRQ uttala sig. Samt Björn Sellström på Rikskrim som låter som en av de mer klartänkta människorna i den här debatten. Han förstår skillnaden mellan en sexuell läggning och att agera ut den på sätt som är olagliga. Danny Aerts, VD för .SE, är också vettig när han förstås säger att de inte tänker agera mot att någon registrerar ett vanligt ord som pedofil som domän under .SE.

För att få bakgrunden till pedofil.se bör ni också läsa den intervju som Hanna och Helena gjorde med sig själva på sin blogg om sexualpolitik efter det att DN gjorde en lång intervju med dem men inte tryckte eller publicerade någonting alls. Här hittar man alltså deras resonemang runt sitt engagemang i detta.

Och eftersom jag fått frågan i mail: Vad tycker jag själv som sexlibertarian, som ju i princip anser att staten inte skall reglera sex vare sig i kommersiella eller icke-kommersiella former? Jo, det tänkte jag kanske utveckla senare. Men min utgångspunkt är att samhället överlag borde vara mycket mera sexuellt nyfiket, bejakande och affirmativt. Vi borde se på sex som en rolig hobby eller fantastisk rekreation med samma inställning som vi har till gourmetmatlagning och vinprovning eller när vi går på Gröna Lund / Liseberg. Eller varför inte the Big Shot i Las Vegas, där man spänner fast sig på 280 meters höjd uppe på taket till ett torn och sedan skjuts 50 meter rakt upp i luften och sedan faller fritt 50 meter ned igen. Jupp, jag har gjort det! DET är sex!

Men for the record kan jag ju i den här frågan säga att jag:
1) Anser att sexuellt umgänge med icke könsmogna individer skall vara olagligt.
2) Anser att sex som involverar underåriga i vissa fall bör avdramatiseras eftersom hysteri runt eventuella upplevelser förmodligen skadar barn.
3) Anser att dagens syn på när det sexuella självbestämmandet inträder bör revideras på ungefär det vis som Bloge Bloggelito diskuterar i ett inlägg nyss. För ungdomars skull, inte eventuella vuxnas skull.
4) Anser att vi bör se på folk med pedofil läggning ungefär som på alkoholister el dyl. Hatet och hoten mot personer med sådan läggning stör mig verkligen och där har jag som homosexuell förståelse och ser paralleller. Däremot anser jag som sagt att utagerande av läggningen i form av akter med icke könsmogna människor skall vara olagligt.

Intervju med pedofilen:

Oscar: Första meningen i manifestet lyder "Acceptansen för pedofiler har ökat märkbart under de senaste åren". Själv var jag litet frågande inför den beskrivningen eftersom jag tycker att skillnaden är milsvid mot 70-talet då ju t.ex. en statlig utredning ville sänka åldersgränsen för sexuell samvaro från 15 år till 14 år och för sexuellt inriktade beröringar från 15 år till 10 år. Nu finns väldigt mycket hat. Eller har du personligen märkt av att acceptansen är större?

P: Jag använder internets genombrott som utgångspunkt och ur den synvinkeln så tycker jag mig se en positiv trend där fler och fler börjar ifrågasätta den särställning som homosexuella har fått. Det är viktigt att poängtera att homosexuella är välförtjänta av den acceptans som de fått, men det är viktigt att även se det i ett större perspektiv, det som hela samhället tjänar på är en acceptans av alla sexuella läggningar och inte av bara vissa utvalda grupper.

Oscar: Känns det svårt att vara pedofil? Hur många vet att du är pedofil och kan tala om det med?

P: Det har varit svårt under tidigare skeden i livet, men jag har funnit att information hjälper väldigt mycket. Det är svårt att acceptera den man är om man tror på den moderna myten om hur pedofiler skall vara, men när man väl genomskådar den så blir det enklare. När man väl får lite perspektiv så ser man att man är en person i mängden som lever i sin vardagliga lunk. Det största problemet är att man måste hålla det hemligt, vilket är ett visst hinder i relationer med andra människor, vilket är det jag upplever som mest negativt. Det är bara den närmsta familjen som vet om min läggning om man inte räknar in personer på nätet. För mig så räckte det ganska väl att bli accepterad av de som stod närmast, det minskade behovet av att berätta det för andra, vilket jag gärna undviker av uppenbara skäl.

Oscar: Du säger att den närmsta familjen vet om din läggning. Hur vet de det egentligen? Och har du lyckats få utlopp för din läggning alls eller är det fråga om att helt och hållet sublimera? Det låter frustrerande.

P: Jag berättade för familjen för några år sedan, jag syftar då till föräldrar och syskon. Den sexuella aspekten kan definitivt vara frustrerande men jag har haft många icke-sexuella relationer med barn och det ger ett ganska bra utlopp. Givetvis så vill man gå ett steg längre men om valet står mellan en kortvarig sexuell relation och en långvarig platonisk relation så väljer jag den senare. Men jag har just nu mycket att förlora om man ser till jobb & vänner vilket ger starka skäl till att inte riskera allt för några minuters tillfredställelse.

Oscar: Jag noterar att sidan med filmer är borttagen på den sajt som kom upp hos PRQ. Hur har du resonerat där?

P: Sidan var ursprungligen riktad till andra pedofiler och filmlistan var menad som laglig underhållning och inget mer. Den blev givetvis hopplöst missförstådd av den breda massan så jag valde att ta bort den när jag lade upp sidan igen. Sidan är nu mer renodlat politisk i sin karaktär.

Oscar: Jag har bara antagit att objektet för din kärlek är flickor, detta eftersom de bilder som fanns först föreställde flickor. Var detta ett korrekt antagande? Texterna är ju mer generella och filmlistan innehöll både pojkar och flickor.

P: Det är ett korrekt antagande. Skälet att jag vill göra en sida som riktar sig till både flick- och pojkälskare är att det finns de inom den pro-pedofila rörelsen som vill föra kamperna separat. Jag tycker att det vore kontraproduktivt eftersom det är svårt nog utan inre fejder, därför vill jag försöka undvika ett sådant scenario.

Rapporter från fronten: Pirater och Pionen

Återkommer med mer pedofilsnack senare! Men nu några små rapporter med bilder från senaste tiden. I söndags höll Piratpartiet och tre politiska undgdomsförbund (Grön Ungdom, Liberala Ungdomsfördundet (LUF) och Ung Vänster) samt Piratbyrån en manifestation på Mynttorget i Stockholm. Det var ett år sedan razzian mot The Pirate Bay skedde. Temat var Medborgarrespekt och färgades mycket av de avlyssningsförslag som ligger för Riksdagen nu, speciellt FRA-lagen förstås.

Johanna Nylander från LUF höll tal som kan läsas här. Hon var besviken över att nuvarande regering fortsatt i Bodströms spår vad gäller avlyssning och avsaknad av respekt för medborgarna. På plats såg jag flera andra från LUF:s förbundstyrelse: Saga Rosén, Jonna Färm och Philip Wendahl, kanske fler, jag är ingen expert på området. Jag ser nu att LUF har gjort en (tillfällig?) speciell sajt i sajten om övervakning och integritet och FRA-lagen och allt annat. Och noterar att min rapport om Bodströmsamhället har en hel egen avdelning. Ja, tänk om LUF:arna kan ha litet inflytande på sina äldre kollegor ... Förbundsordförande Frida Johansson Metso tycks förstå vikten av frågorna.

Johanna Nylander håller låda.

Tobias Andersson från Piratbyrån slog i sitt tal fast att en rättegång inte kommer att stoppa The Pirate Bay. Han påpekade att målet ju tycks ha varit att sabotera infrastrukturen och även ge sig på den opinionsbildande organisationen Piratbyrån som ju inte fått tillbaks sin server ännu. Men razzian blev piratrörelsens största framgång någonsin med en massiv opinion för fildelning och resulterade i piratpartier i 20 länder. "Undrar om bossarna i Hollywood var nöjda med sin beställda razzia?". Undrade Piratbyrå-Tobias.

Läste ni Expressens ledare den 4 juni om IT-monstret och rättssäkerhetens dödgrävare kammaråklagare Håkan Roswall? Om inte, gör det! En av Sveriges ledande tidningar har alltså denna total utskåpning av en svensk åklagare som huvudledare. Här vill jag förstås påminna om Mikael Storsjös brev till Riksåklagaren sedan Roswall med berått mod beslagtagit hans Yttrandefrihetsgrundlagsskyddade nyhetsbyråserver av skäl som är så puckade att man undrar om mannen ens har en PC på jobbet. IT-åklagare, ho ho!

Storsjö skrev: "Jag ber riksåklagaren överpröva kammaråklagare Roswalls beslut att  beslagtaga min server ånyo (han har redan 3 maskiner i min ägo i sin  besittning, snart tar mina pengar slut). Mannen bör stoppas, han är en  samhällsfara!". Just så!! Expressen inser också att Roswall antingen bara är hatisk och inkompetent eller ingår i "en maktdemonstration riktad mot The Pirate Bay och Piratbyrån", en lydig marionettdocka för större intressen alltså. Inget av det är smickrande. Förtidspension någon?

Från Ung Pirat påpekade Mårten Fjällström att trygghetsproblem egentligen inte existerar idag samt att förra året (?) registrerades 424 försök till terroristattentat av baskiska och korsikanska separatister i Europa och 1 attentat av islamister. Ändå förväntas vi ge upp våra fri- och rättigheter för att skyddas mot muslimerna.

Mårten Fjällström talar och jag antecknar. Foto: Armchairconductor

Rick Falkvinge och Ung Vänsters Jonas Lindberg berörde också konsekvenser av The War on Terror för oss. Lindberg sa rakt ut att "det stora hotet kommer inte från en skäggig gubbei Afghanistan utan från herrar i slips och kavaj" och nämnde sedan försvarsminister Mikael Odenberg. Båda två drog paralleller till George Orwells "nyspråk", som ju var Mikael Odenbergs tungomål på den presskonferens för FRA-lagen han höll.

Rick Falkvinge.

Och här är Marcus Anderssons proffsiga bilder från demon.

För ett par veckor sedan var jag på Bahnhofs "halvtidsparty". Mina gamla kollegor i Bahnhof bygger ju en ganska storslagen server- och teknikanläggning i berget under Vitabergsparken. Det hela har varit en kärnvapensäker civilförsvarsanläggning vid namn Pionen. Hela kvarteret och parken skakar nu ständigt pga sprängningsarbetena. Kolla gärna den flashiga Bahnhof Pionen-sajt som deras Ukrainabaserade spetsingenjörer skapat.

Intervju med pedofilen - 1

Jag har haft kontakt med flera inblandade i historien runt pedofil.se. Och jag har läst väldigt mycket åsikter om sajten. Bloggosfären kokar över! Åsiktstorped har gjort en sammanfattning av själva händelseförloppet. Här är några åsikter från Tabitha van Dinthers namninsamlingssida där undertecknarna ber staten att upphäva Sveriges långa tradition av yttrandefrihet. Några motiveringar till detta krav, tagna ur högen:

• "Jag protesterar mot att detta skall ha med ytrandefrihet att göra. Kan någon som tycker att den vill köra på vänster sida av vägen utan att att det får konsekver göra det?"
• "Vidrigt!"
• "detta är helt sanslöst!! väck med peddosarna"
• "Kan bara säga Jävla äckel!"
• "Hårdare lagar mot detta avskum !"
• "Kastrering av pedofiler är alldeles för milt straff för dem. Kastrera dem långsamt med en smörkniv av trä."
• "fy fan!!"
• "Jag saknar ord... det måste gå att stoppa sånt här!!"
• "jag kräks.. och har ändå inte tittat!"
• "Inget att diskutera ! ta bort skiten NU!!!!!!!!"
• "Detta är helt emot Bibeln och Kristus och vi kristna får inte sitta stilla, vi måste be, be , be!!!"
• "Jag förstår av kommentarerna att jag inte ens behöver gå in på denna vidriga hemsida o titta för att kunna säga att jag vägrar acceptera detta! Sidan ska stängas NU."

Alltså, jag kan tåla att bli anklagad för att vara elitist. Men uppriktigt sagt: Den intellektuella nivån är faktiskt undermålig.

Själv tycker jag att det skulle vara intressant att höra hur den där personen bakom texten på pedofil.se tänker. Det är trots allt en person som har suttit hemma på kammaren och skrivit ihop en text som får hela Sverige att explodera. Och det är två tjejer som har hjälpt honom med att registrera domän, designa en webbsajt och publicera den på nätet. Alla bör ha varit medvetna om att de ger sig ut på minerad mark. Vad driver dem? Och hur är det att leva med en pedofil läggning?

Jag har fått tag i den man som skrivit texten och som själv kallar sig pedofil och alltså har kommit fram till att han har en sådan sexuell läggning. Eller egentligen: Hur skall jag kunna veta att det är han? Tja, kommunikationen har ju skett över nätet men jag är väldigt säker på att det är rätt person, bl.a. beroende på det sätt jag fick kontakten. Jag har ställt en del frågor och inleder med ett par frågor i detta blogginlägg. Mer personliga frågor kommer att följa senare (t.ex. hur man hanterar att ha en sexuell läggning som innebär att man skulle begå kriminella handlingar om man levde ut den):

Oscar: När du skrev det där manifestet och via dina vänner skulle publicera det på nätet, hade du funderat över att det skulle kunna bli så här hetsigt och snabb nedstängning? [not: sajten är uppe nu igen, sedan PRQ tagit emot den].

P: Jag hade räknat med att det skulle ske så det kom inte som en chock, ämnet är kontroversiellt och det är ett ganska vanligt problem för alla som försöker publicera en mer neutral syn på pedofili. Eftersom informationen finns kvar så är det enkelt att lägga upp materialet igen så jag tar det hela med ro. Uppmärksamheten är positiv eftersom den bidrar till att många läser sidan, vilket är en seger i sig själv. Man måste inte nödvändigtvis övertyga alla om att man har rätt, bara att få utrycka åsikten är viktigt då debatten har varit allt för ensidig i Sverige.

Oscar: Själv tycker jag det är väldigt intressant att få tillgång till perspektiv på saker från håll man aldrig hört förut. Att bara stänga öronen och ögonen känns väldigt omoget. Jag fattar inte att folk INTE skulle vara intresserade av hur en pedofil resonerar och tänker. Det borde väl snarare hjälpa dem att "skydda barnen"?

P: I grund och botten så handlar det inte om att skydda barnen, om det var syftet så finns det många bättre sätt att agera. Deras hat är irrationellt och det sista de vill är att föra en öppen dialog. Jag tror det är svårt att finna en lösning på problemet, det rör sig om en del av den mänskliga psykologin som har existerat så länge som vi vet om. När man löser ett problem så brukar man mest bara skifta det till något annat och låter processen återupprepas där. Det är ett av skälen till att jag ogärna ser pedofili som en isolerad kamp, för om enbart pedofili blir accepterat (mot alla odds) så kommer man bara flytta det hatet till något annat.

Jag vill påpeka att ovanstående är pedofilens ord. När han talar om exempelvis "mer neutral syn på pedofili" är det så han ser det. Jag inser att många inte håller med men det är hans åsikt. Och åsikter och texter och tankar kan debatteras. Just detta är det fina med yttrandefrihet: Vi kan faktiskt få en mångfald av perspektiv på saker. Och jag är ju en av dem som tror att "samtalet" definierar människan. Man behöver dock inte samtala om allt. Men då får man ignorera det andra säger helt enkelt snarare än avskaffa den västerländska demokratins grundval: yttrandefrihet. Själv blir jag förvånad över hur lågt denne allt bisarrare populist kan sjunka.

Ibland är det poänglöst med samtal som sagt och det är bättre att ignorera. Här känns det ganska motiverat dock. När folk tycks bli mer hatiska av känslor och tankar (dvs pedofilens läggning) än akter (dvs övergrepp mot barn) blir i alla fall jag nyfiken. Det borde också innebära en existensiell tragedi att ha en sexuell läggning som man inte kan agera ut utan stora konsekvenser och det blir jag också nyfiken på att veta mer om. Man kan se på och försöka förstå det tillståndet med medmänsklighet och sedan rationellt fundera över hur dessa människor, som uppenbarligen finns bland oss, skall kunna leva utan att barn kommer till skada. Och kanske också fundera över vad som gör att t.ex. vanliga familjefäder kan ge sig på underåriga individer sexuellt och hur man skall minimera skadeverkningarna av det och andra besläktade fenomen.

Fortsättning följer.

pedofil.se

Jag har med förfäran följt händelserna runt sajten pedofil.se. Inte med den typ av förfäran som eggat en lynchmobb av bloggare att tysta det debattinlägg som fanns där. Utan en förfäran över det bottenlösa hat som släppts lös av några sidor text. Och en förfäran över det ryggdunkande som utdelas, mobbare emellan, när man lyckats pressa webbhotellet Surftown att släcka ned en sajt som framför några sidor av fakta, tolkningar, känslor, åsikter och debatt. Surftown använder sin gummiparagraf som säger att de omedelbart kan stänga en sajt som "genom sin utformning kännbart generar andra Internet-användare". Och min förfäran gäller även att en journalist kan hylla upphävandet av yttrandefriheten.

Jag har lyckats få kontakt med flera personer som varit iblandade i det här: Den person som kommit fram till att han är pedofil till sin sexuella läggning och ville publicera texten. Hon som erbjöd honom att hjälpa till att få ut texten på nätet genom att registrera domänen och hosta den på sitt konto. Något som ledde till att andra saker hon hade på nätet blev nedsläckta också. Ungefär som när Håkan Roswall svepte med sig en massa företags servrar när han ville stänga The Pirate Bay.

Jag skall inte dra den detaljerade storyn i den här postningen men återkommer nog och kommer även att kunna presentera en intervju med pedofilen själv. Och please, innan svimningsanfallen kommer: kom ihåg att pedofili är en läggning, inte ett brott. Om den tar sig uttryck i praktisk handling begås däremot sexualbrott av olika slag: sexuellt utnyttjande m.m. Men det finns inget brott som heter pedofili. Jag skulle helst skriva hela storyn om nedstängning av en webb i en tidning men vet inte om pressen vill eller vågar eftersom en hel del "journalister" tycks se sig själva som en integrerad del av mobben.

Jag är nästan en yttrandefrihetsfundamentalist. Och jag är därför glad att nätet givetvis lever och att den där texten inte kommer att försvinna bara för att ett webbhotell inte vill husera sajten längre. Blogge Bloggelito publicerar texten från pedofil.se på Regeringsbloggen. Likaså gjorde projO på sin blogg. Mobben lyckades få hennes webbhotell Servage att stänga hennes sajter också. Läs gärna texten hos Blogge om ni inte sett den.

Dessutom är jag en ideologisk sexuallibertarian som i princip anser att alla känslor runt sexualitet är kulturellt konstruerade och att tabun och känslor runt sexualitet ständigt bör ifrågasättas och debatteras. Om man, som antropologerna, studerar olika samhällen under olika tidpunkter och deras sätt att reglera och använda sexualitet, inser man att allt är möjligt. Det finns samhällen i historien som uppmuntrar och normaliserar beteenden som i andra samhällen och tidsperioder anses som dödssynder.

Detta innebär inte att man anser att det i dagens samhälle och kultur vore önskvärt eller möjligt med någon total avreglering eller kulturell revolution. Däremot innebär det att folk på ett moget vis måste kunna diskutera allt som har med sex att göra utan att förvandlas till en skränande pöbel där alla exempelvis vill döma en äktenskapsbryterska till döden och tävlar om att få kasta första stenen, fullt förvissade om att detta är enda sättet att förhålla sig till fenomenet.

Eftersom farsan var gynekolog hade jag läst Kinseys samlade verk redan vid 13 års ålder där i läkarbokhyllan. Dessutom hade jag plöjt Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" vid samma ålder. Han var radikal. Staten borde anställa "erotiska samariter" (dvs prostituerade) med rabatter för handikappade och tonårskillar för att ta hand om deras omättliga sexuella behov: ”Många unga människor av bägge könen skulle med stor glädje söka sig till detta människovårdande yrke”, hoppades läkaren Ullerstam. Hans ord om Incest och Pedofili skulle idag, efter vad jag förstår, åstadkomma nedstängning av webbhotell som huserade hans text och stängning av förlaget. Eller tja, vi får väl se vad som händer när mobben upptäcker att hans bok faktiskt finns på nätet. Gå hit till Fajaf och läs detta frejdiga debattinlägg från 60-talet. Hela boken finns där!

För en kort exposé över hur kulturdebatten fördes på 60-talet hänvisar jag till Aftonbladet. Även om man inte tycker att debatten borde få fortgå på det viset borde mobben fatta att texter på nätet inte går att få bort. Pedofil.se finns som en textfil på The Pirate Bay och kommer att dyka upp igen som webbsajt om jag är rätt informerad.