Hade en fabulous day igår. Heldag i skärgåden med guckuskor och sedan lyxigt party som hette duga. Och bjuden på allt.
Vi kan ju börja med partyt där jag bl a stötte ihop med riksdagsledamoten Fredrick Federley, känd från de senaste postningarna här. Han verkade tagen av påtryckningar och elakt spel och påstod att det fanns många alliansledamöter som är skeptiska till FRA-lagen men att Odenberg ångvältar på. Och han tackade för att bloggare har uppmärksammat hans kamp och beslut att som ensam alliansledamot ha modet att lägga ned sin röst vid voteringen i kammaren. Jag tror att väljarna måste ge fler det modet till nästa vår när frågan tas upp igen och att fler vågar göra som Fredrick. Eller snarare rösta NEJ till tvångskopiering av all vår elektroniska kommunikation till staten. [Update: Fredrick hade tydligen kul själv enligt hans egen bloggpostning. Idag var han tydligen på Mälarpaviljongen och det var väl där vi möttes senast, på invigningen av briljanta entreprenörerna Anders och Artos nya härliga pråm för ett par veckor sedan. Rekommenderas.].
På festen träffade jag också en bekant som jobbar på MUST, den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten. Tror jag. De brukar inte vara så specifika, de där underrättelsemänniskorna. Han hade förstås noterat mitt engagemang mot FRA-lagen och hävdade att "Om vi bara av säkerhetsskäl kunde gå ut och berätta vad vi vet så skulle nog herr Swartz också kunna övertygas om att man måste spana på kabeltrafiken". Hmm, tillåt mig tvivla. Min grundsyn är ju att man kan minimera hot genom sitt beteende i utrikespolitiken. "Vi är redan så insyltade att det inte finns någon väg tillbaka. Fast när Odenberg går ut och säger att vi skall rädda liva på svenska soldater är det bara bullshit". Sa underrättelsemannen. Tja, det är ju som vi alla trott: Att just den grejen är en politisk-populistisk grej som Odenberg drar fram för att han tror att folk skall köpa att bli avlyssnade för att rädda svenska tjejer och killar som åker till fjärran land. Men som inte har någon substans i verkligheten.
Partajet då? Jo, det gavs av Prime PR och det är alltid kul med partyn som ges i högkonjunktur. Och antingen går Prime bra. Eller så är de bra på att ragga sponsorer. Förmodligen båda. För det var inte direkt öl och jordnötter utan obegränsat med vin och drinkar av alla sorter och fantastisk och aldrig sinande plockmat från lyxkrogen Pontus! (som har utropstecknet i namnet). Gazpachon med räkor var underbar och den hade en touch av hetta som inte brukar finnas i "vanlig" gazpacho. Och jag satte i mig ganska många små portioner av Ceviche på melon, färsk koriander, lime, chili och svenska kräftor. En slank rätt, något jag gillar. Pastrami på Bjärekyckling med mangosalsa var inte så dum heller även om Pontus allt kunde kört på med litet mer sälta där.
Träffade på bl a Olle Wästberg i vimlet och bytte några ord om hans Second Life-satsning. Han verkar ju ha sinne för PR själv och Svenska Institutets arbete för att öppna svensk ambassad har ju genererat otroligt mycket press.
Och där fanns DJ:s och artister. Bifogar en (klickbar) mobilbild på Moneybrother som drog av några låtar. Det hela skedde på Clustret, en ny bekantskap för mig.
Tror jag låter guckuskorna i skärgården vila tills i morgon.
Recent Comments