Jag har med förfäran följt händelserna runt sajten pedofil.se. Inte med den typ av förfäran som eggat en lynchmobb av bloggare att tysta det debattinlägg som fanns där. Utan en förfäran över det bottenlösa hat som släppts lös av några sidor text. Och en förfäran över det ryggdunkande som utdelas, mobbare emellan, när man lyckats pressa webbhotellet Surftown att släcka ned en sajt som framför några sidor av fakta, tolkningar, känslor, åsikter och debatt. Surftown använder sin gummiparagraf som säger att de omedelbart kan stänga en sajt som "genom sin utformning kännbart generar andra Internet-användare". Och min förfäran gäller även att en journalist kan hylla upphävandet av yttrandefriheten.
Jag har lyckats få kontakt med flera personer som varit iblandade i det här: Den person som kommit fram till att han är pedofil till sin sexuella läggning och ville publicera texten. Hon som erbjöd honom att hjälpa till att få ut texten på nätet genom att registrera domänen och hosta den på sitt konto. Något som ledde till att andra saker hon hade på nätet blev nedsläckta också. Ungefär som när Håkan Roswall svepte med sig en massa företags servrar när han ville stänga The Pirate Bay.
Jag skall inte dra den detaljerade storyn i den här postningen men återkommer nog och kommer även att kunna presentera en intervju med pedofilen själv. Och please, innan svimningsanfallen kommer: kom ihåg att pedofili är en läggning, inte ett brott. Om den tar sig uttryck i praktisk handling begås däremot sexualbrott av olika slag: sexuellt utnyttjande m.m. Men det finns inget brott som heter pedofili. Jag skulle helst skriva hela storyn om nedstängning av en webb i en tidning men vet inte om pressen vill eller vågar eftersom en hel del "journalister" tycks se sig själva som en integrerad del av mobben.
Jag är nästan en yttrandefrihetsfundamentalist. Och jag är därför glad att nätet givetvis lever och att den där texten inte kommer att försvinna bara för att ett webbhotell inte vill husera sajten längre. Blogge Bloggelito publicerar texten från pedofil.se på Regeringsbloggen. Likaså gjorde projO på sin blogg. Mobben lyckades få hennes webbhotell Servage att stänga hennes sajter också. Läs gärna texten hos Blogge om ni inte sett den.
Dessutom är jag en ideologisk sexuallibertarian som i princip anser att alla känslor runt sexualitet är kulturellt konstruerade och att tabun och känslor runt sexualitet ständigt bör ifrågasättas och debatteras. Om man, som antropologerna, studerar olika samhällen under olika tidpunkter och deras sätt att reglera och använda sexualitet, inser man att allt är möjligt. Det finns samhällen i historien som uppmuntrar och normaliserar beteenden som i andra samhällen och tidsperioder anses som dödssynder.
Detta innebär inte att man anser att det i dagens samhälle och kultur vore önskvärt eller möjligt med någon total avreglering eller kulturell revolution. Däremot innebär det att folk på ett moget vis måste kunna diskutera allt som har med sex att göra utan att förvandlas till en skränande pöbel där alla exempelvis vill döma en äktenskapsbryterska till döden och tävlar om att få kasta första stenen, fullt förvissade om att detta är enda sättet att förhålla sig till fenomenet.
Eftersom farsan var gynekolog hade jag läst Kinseys samlade verk redan vid 13 års ålder där i läkarbokhyllan. Dessutom hade jag plöjt Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" vid samma ålder. Han var radikal. Staten borde anställa "erotiska samariter" (dvs prostituerade) med rabatter för handikappade och tonårskillar för att ta hand om deras omättliga sexuella behov: ”Många unga människor av bägge könen skulle med stor glädje söka sig till detta människovårdande yrke”, hoppades läkaren Ullerstam. Hans ord om Incest och Pedofili skulle idag, efter vad jag förstår, åstadkomma nedstängning av webbhotell som huserade hans text och stängning av förlaget. Eller tja, vi får väl se vad som händer när mobben upptäcker att hans bok faktiskt finns på nätet. Gå hit till Fajaf och läs detta frejdiga debattinlägg från 60-talet. Hela boken finns där!
För en kort exposé över hur kulturdebatten fördes på 60-talet hänvisar jag till Aftonbladet. Även om man inte tycker att debatten borde få fortgå på det viset borde mobben fatta att texter på nätet inte går att få bort. Pedofil.se finns som en textfil på The Pirate Bay och kommer att dyka upp igen som webbsajt om jag är rätt informerad.
Recent Comments