Oscar Swartz :: Texplorer

Om Burma och fredlig strid för ett fritt Internet

De marscherande munkarna i Burma berör mig verkligen. Längre ned finns en fredlig stridsskrift jag författade 1996 och som passar här. Fler och fler munkar ansluter. Idag är de 15.000 munkar och lika många "civila" som hakar på skriver SvD/DN/TT. Jag är fascinerad av civil olydnad. Icke-våld. Satyagraha och fildelning. Revolutioner som sker genom mental styrka och obändig vilja, där folk på ett fredligt vis gör det omöjligt för en part som sitter på vapenmakten att agera, såvida de inte vill avliva hela folket. Det står och väger nu. Regimen måste ställa till ett massivt blodbad igen om de vill sitta kvar. Munkarna har nu uppmanat hela folket att delta. Nunnorna marscherar också. Folkresning från och med idag! Skjuter inte generalerna nu kommer marscherna att växa tills alla utom den militära eliten deltar. Fotfolket, de vanliga soldaterna kommer att konverteras också och få blommor i gevärspiporna.

Juntan tillhör världens största kleptokrater. En nation som medvetet organiserats så att de militära elitfamiljerna skall kunna extraherar resurser medan resten av folket tillhör de fattigaste på jorden. Man byggde ju till och med en hemlig ny huvudstad ute i djungeln för att man skall kunna leva lyxliv utan insyn från massorna. På YouTube kan man se ledarens, general Than Shwes dotter, gifta sig. Först läckte en tio minuters version ut men nu finns en tvåtimmars version nedbruten i 24 avsnitt om fem minuter per styck. Avsnitt 1 finns här. Kleptokraterna i Burma har lyckats förse sig med fantastiska mängder diamanter att hänga runt sina halsar. I ett av världens fattigaste länder. Sveriges Radios korrespondent Nils Horner rapporterade i Ekot och Godmorgon Världen den 23 september om filmerna på YouTube som en ögonöppnare för hur eliten i Burma lever. Om hur Internet i och för sig är strikt kontrollerat men att ungdomar på internetcaféer glatt går förbi alla spärrar genom att ha adresser till proxyservrar som censorerna inte hinner spärra och ser till att ta del av och sprida information blixtsnabbt.

Även Karin Strandås, statsvetare, miljöpartist och ordförande för Svenska Burmakommittén tar upp den nya tekniken i DN: "Det är stora skillnader jämfört med upproret 1988. Nu finns det mobiltelefoner, digitalkameror och satelliter. I dag vet man inom någon timme vad som hänt i Burma. Jag tror att mediauppmärksamheten kan ge effekt på juntan.". Vågar de skjuta? Mitt tips: Nej! General Than Shwe får asyl i Pyongyang. Eller kanske på okänd ort i Kina för att Burma blir en belastning för Kina. Vi får se ...

Det känns passande att här publicera en artikel om friheten på nätet som jag skrev 1996 när jag som förste person i landet satt i polisförhör, misstänkt för att ha spridit barnporr på nätet. Någon hade hittat inscannade bilder av nakna ungar från danska tidningar som var lagliga i slutet på 70-talet. Bilderna hade funnits på Bahnhofs newsserver i Uppsala och varken polis eller åklagare visste någonting om det där konstiga "Internet". Som grundare av en internetleverantör och som ägare till den där servern inleddes en förundersökning mot mig och mina kollegor. Den lades ned: Leverantören hade inget ansvar för vad folk postade på anslagstavlor då. Inte ens ett passivt ansvar. (Man kan läsa mer om själva Uppsalahistorien här i ett nummer av Janne Axelssons nyhetsbrev FNA.)

Min artikel nedan är fortfarande (lika!) aktuell när det gäller kommunikation på nätet. Det handlar om Burma också! Det är litet intressant att jag funderade en smula över "fildelning" och "piratkopiering" där trots att media bara talade om mord och sex. Jag har inte på något vis rubbats i min övertygelse om att nätet måste skyddas från klåfingriga politiker och mediemagnater som vill ta tillbaks kontrollen och återupprätta den gamla världen igen. Detta var vid en tidpunkt då spridning av barnporr var förbjuden men innehav var tillåten. Efter detta tappade politikerna huvudet och lyft bort innehav från grundlagarna. Ingen information skall vara förbjuden att inneha. Innehavsförbud = tankeförbud. Artikeln är pedagogisk eftersom många inte kände till vad Internet var och återspeglar debatten år 1996. Men inte mycket har ändrats:

"På internet sprids barnporr och bilder av styckmord, det vet väl alla vid det här laget. Tidningar gillar dock att blåsa upp ytterst marginella företeelser för att sälja lösnummer och här krävs grundlig folkbildning om detta nya medium.

Tänk er själva att ni ställde ut en dator på ett bord i trädgården och bjöd in alla i kvarteret att bruka den. Många skulle använda den till nyttiga saker. Hundägaren undrar om någon kan rasta jycken på fredagarna. Någon vill ha tips för att få rosorna att växa.

Sedan några år tillbaks finns ett system som liknar trädgårdsdatorn fast på ett globalt plan. Det kallas Internet News eller Usenet.

Systemet är förbluffande. Någon gör någonstans ett inlägg i en av de hundratals diskussionstrådarna som finns i någon av de uppåt 20.000 ämnena, newsgrupperna. Inlägget dyker upp på rätt plats i rätt debatt på tusentals så kallade newsservrar jorden runt. Alla kan konversera med alla på dessa elektroniska anslagstavlor, oavsett var i världen de befinner sig.

Internet News är ett osannolikt fiffigt system för global masskommunikation. Tidigare var sådan kommunikation förbehållen de kapitalstarka eller dem som hade kontakt med redaktörer. Vi matades med information uppifrån, information som hade producerats och filtrerats av politiska och mediala eliter. Nu kan alla för en billig penning publicera saker som blir tillgängliga för hela världen utan att någon Fröken Stork är framme och näbbar redan innan materialet sänts ut. En newsserver bör ses som en befrielse för mänskligheten, en teknisk plattform som gör det möjligt att kommunicera.

I praktiken är en newsserver en burk, en dator. Den behöver inte ens ha en skärm. Mellan newsservrar jorden runt pumpas information dygnet runt. Varje dag kommer kanske 300.000 nya diskussionsinlägg, meddelanden och bilder från människor i olika länder. Varje dag raderas samma volym från diskarna. Innehållet växlar ständigt och skapas kontinuerligt av alla användare på internet.

Olagligt material kan givetvis dyka upp i en allmän trädgårdsdator. Någon kan ta med sig ett program hemifrån och kopiera ned det på datorns hårddisk. Och kvarterets i övrigt skötsamme kamrer kan kopiera upp det på en diskett och ta hem det utan att betala licensen. Kvarterets buse kan förstås lagra ned en förbjuden bild som sedan nästa besökare kan kika på.

I Uppsala uppstod nyligen en moralpanik när några barnporrbilder hittades bland det material som flödat till den lokala internetpåfarten Bahnhofs newsserver. Materialet hade sänts från USA och hade under sin resa passerat och varit lagrat på datorer hos världens stora telebolag, bl.a. MCI, Sprint, Tele2, hos olika universitet, EUNet och hos andra små internetleverantörer.

Vem är då ansvarig för eventuellt olagligt material som hamnar på datorn? Den som ställde ut datorn i trädgården eller den som skickade det olagliga materialet?

Traditionella media tycks ogilla att människor helt fritt kan delta i global masskommunikation utan att individernas skrifter eller inlägg först måste passera redaktörers vakande ögon och rödpennor. Det finns därför tendenser att vilja pressa in datorkommunikation i mallen för tryckta skrifter. Vi internetleverantörer, de tekniska datorspecialister som gör kommunikationen möjlig, skulle enligt den modellen få ett slags ansvarig utgivarroll och börja övervaka vad folk gör på internet. Det skulle då bli förbjudet att ställa ut en öppen och oövervakad dator i trädgården eller på internet.

Själv diskuterade jag frågan ganska utförligt i en skrift som publicerades av Timbro och som skickades ut till Sveriges alla riksdagsmän och andra makthavare. Den bar titeln "Brev till Sveriges IT-reglerare" och argumenterar för att det måste vara användaren som är ansvarig för materialet, alltså den som faktiskt sänder ut bilder och texter.

Man ser tyvärr en hel del oseriöst rapporterande om internet som går ut på att skrämma de okunniga. Efter moralpaniken gick Bahnhof in i sin newsserver och försvårade utbytet av meddelanden adresserade till pedofila ämnen. Den som vet hur internet fungerar inser dock att åtgärden mest kan betraktas som symbolisk och som en markering att man stödjer de lagar som finns för informationsspridning genom traditionella kanaler. Det ligger dock i själva konstruktionen av internet att vem som helst alltid kan sända ut vad som helst.

Låt inte feta rubriker om otyg på nätet lura er! Internet är den mest befriande kommunikationsteknologin som världen skådat. Om folkflertalet lyssnar på sensationsjournalisterna och följer med i censurivrandet riskerar vi att helt enkelt få ytterligare ett TV-liknande medium där vi matas med information från kapitalstarka företag och myndigheter, information som redan sållats och kollats av eliterna. CNN och DN, Försäkringskassan och shoppinggallerior kan vi dock få tillgång till på andra sätt. Det är individernas fria publiceringsmöjlighet som gör internet unikt som medium. Det vore en stor tragedi om internets specifika själ utplånades redan innan de oinvigda hunnit uppleva den.

OSCAR SWARTZ är ekonom och fri skribent och har varit lärare på Handelshögskolan i Stockholm. Han är också delägare i Bahnhof Internet Access AB, Uppsala".
(... dvs delägare 1996, inte nu. Bolaget heter Bahnhof AB idag och drivs av mina f.d. kollegor.)

Jag imponeras ständigt av Pirate Bays olydnad och kaxighet. Nu har de polisanmält en massa stora mediebolag. Striden sker fredligt från deras sida. Med våld från Maktens. Precis som i Burma. Hittills ...

Bodströms svek växer! Danska facket krypterar.

Den danska övervakningslagen möter motstånd. Danska Piratgruppen rapporterar att Fackförbundet för IT-proffs (Prosa) i sin senaste tidning skickade ut en CD med krypteringsprogram som en protest mot datalagringslagen. Vilket fick justitieminister Lene Espersen att bekänna färg vad gäller brevhemlighet och grundlagar och frihet: "För mig förefaller det som att det bara är en mycket begränsad grupp som har nytta av detta. Nämligen de personer som har begått eller planerar ett begå allvarlig brottslighet och som försöker dölja sina spår".

Adjö, Lene Espersen, flytta till Iran om du uppskattar överhetens makt så mycket! CD-skivan kan laddas ned här! Civil olydnad krävs nu. IT-politisk förening ordnade manifestationer mot vansinnet. Deras mål är intressanta och sammanfaller delvis med svenska Piratpartiets. Dessa skrev ett pressmeddelande om den danska lagen.

Danmark var ju ett av de tre länder som anslöt sig till dåvarande justitieministern Thomas Bodströms extremism vad gäller övervakning av folket. Jag visade igår hur Danmark nu implementerat en lag som gick mycket längre än vad EU-direktivet kräver. Jag påminde där också om det väldokumenterade svek mot Sveriges Riksdag som Bodström begick när han bakom ryggen på de andra partierna drev sin personliga linje i EU för att försöka uppnå en rent Sovjetisk kontroll över medborgarna i alla EU-länder.

Sveket tycks vara större och flagrantare än vi kunde ana. Frendo.se har nu fått fram ett brev som skickades av Home Secretary (dvs. Storbritanniens justitieminister) Charles Clarke till sin ministerkollega Bodström. Av brevet framgår att Bodström varit orolig för att direktivet skulle hindra just Boström från att i Sverige samla in mycket mer data än direktivet krävde. Clarke lugnade Bodström och skriver att det ju finns ett kryphål i direktivet: "I believe that this will provide sufficient flexibility for you to continue to collect data that you believe critical to your needs.".

Läs brevet från den 24 okt 2005 som finns scannat hos Frendo.se! (Notera: UK var alltså ordförandeland i EU vid denna tidpunkt (1 juli-31 dec 2005).)

Brevet skall läsas så här: I sista stycket ser vi hur Clarke försöker rätta in Bodström i ledet. Han anser att Bodström genom sin extremism kan spräcka tidsplanen. EU hade bestämt att man skulle ha beslutat om datalagring innan år 2005 var slut. I själva verket är det en ganska skarp tillrättavisning på hövligt diplomatspråk. Men innan den örfilen lugnar han Bodström med att han tror att internetuppkoppling, e-mail och IP-telefoni skall kunna omfattas. Detta kommer att kunna godkännas av andra länder. Men Clarke säger att det inte finns en chans att Bodströms mer extrema krav skall gå igenom, dvs inte "alla former av data som kunde vara av intresse för rättsväsendet". Men som sagt, om just Bodström vill gå mycket längre i Sverige så erbjuder lösningen nog med flexibilitet för "honom" (inte Sverige ...).

Men hur kan detta brev skrivas den 24 oktober? Jag visar ju i min rapport att det finns kompakt motstånd i EU-nämnden den 7 oktober mot lagring av webbsurfnings- och chattdata. Alla partier utom (s) är emot. Ändå framgår av Clarkes brev att Bodström framhärdar och hotar stjälpa hela direktivet. för att få in dem och kanske fortfarande insisterar på att det borde vara att beslut som tas av ministrarna själva, utan inblandning av EU-parlamentet. Och det kan man ju förstå. 74 % av svenska EU-parlamentariker röstade mot direktivet. 14 av 19. Bara de 5 (s)-ledamöterna var för.

När skall mannen KU-anmälas? Kan Sveriges Riksdag ha en person som ordförande i justitieutskottet som på ett dokumenterat sätt försökt föra den folkvalda församlingen bakom ljuset för att kunna driva sin personliga agenda?

Jag vill här också peka på Patrik Fältströms kommentarer om den danska implementeringen av direktivet. Patrik Fältström, paf, sitter som teknisk expert överallt i internetvärlden, bl.a. i Trafikuppgiftsutredningen. Läs! (Se även pafs kommentar här på bloggen).

Gör som paf, vänd ryggen åt den danska utvecklingen och säg (som paf gör i länken ovan): "Can we not stop this stupidity?"

Vi sörjer Danmark - Bodströms första offer

Sedan midnatt den 15 september 2007 skall danska tele- och internetoperatörer lagra uppgifter om danskarnas telefonsamtal och internetsurfande. Man häpnar över omfånget på lagringen. Tekniskt kunnigt folk får gärna kommentera om det hela är möjligt. För den danska övervakningsregimen är något Bodström är avundsjuk på. Som jag skall visa.
(Jag har inte sett svensk media skriva om denna danska lag alls. Ett tack till bloggläsaren Peer Pedersen för tipset och hjälp med infon.)

Det är inte bara traditionella operatörer som skall lagra uppgifter. Förpliktelsen gäller ned till hotell och campingplatser med trådlösa nät, internetcaféer etc. Bostadsrättsföreningar som sköter sitt eget nät. Staten vill ha total kontroll på vad alla gör på nätet helt enkelt. Bibliotek och universitet med icke-kommersiell uppkoppling är dock undantagna.

Den officiella danska versionen av lagen finns här på Retsinfo.dk. Lagtexten är ganska kort. Danska justitiedepartementet har därför utfärdat en vägledning till hur den nya lagen skall tolkas. Den finns som .doc-format hos en dansk ISP. Det finns även en specialiserad webbsajt om lagen, "logningsdirektivet", där både lagtexten och vägledningen finns.

Tele- och internetoeperatörerena skall säkerställa "at indgreb i meddelelseshemmeligheden er mulig", som det heter i vägledningen. Man skäms alltså inte för att konsekvent använda terminologin "att begå ingrepp i meddelandehemligheten" utan ser det som något bra och önskvärt. Glöm inte att brevhemligheten är en grundlagsskyddad rätt i Sverige.

Operatörerna måste dessutom ha ett nätverkscenter som är bemannat 24 timmar per dygn, med syfte att bistå polisen med att bryta meddelandehemligheten. Mindre operatörer kan ansöka om att få dispens från att inrätta ett sådant bemannat center. De måste då i stället ha ett joursystem med nattvakter. "Rikspolitiets Telecenter" skall hållas ständigt uppdaterat om vaktschemat. Detta gäller alla operatörer ned till exempelvis bostadsrättsföreningar som sköter sitt eget nät om de har mer än 100 anslutna. Min vän IT-anarkisten undrade om någon drev med mig och hade lagt ut en falsk lagtext. Men nej, den officiella versionen finns här och samma text finns hos logningsdirektivet.dk.

Inte nog med detta. Alla de där personerna som jobbar på nätverkscentren eller har nattvakt för att snabbt kunna plocka fram loggar till polisen, skall vara säkerhetsklarerade av polisen och bör således ha fått hela sin bakgrund och sina liv genomgångna och kontrollerade. Officiell version här.

Genom s.k. "sessionsloggning" går lagen LÅNGT utöver vad EU-direktivet om datalagring kräver. Den danska lagen säger att en operatör för varje internetsession skall lagra uppgifter från det första och sista paketet (mottagande och sändande IP-nummer, portnummer och transportprotokoll). Med session menas en kontakt mellan användaren och en viss server eller annan användare på nätet. För varje webbplats man besöker är det alltså det första och det sista paketet som är intressant. Komplexiteten framgår när man inser att ett besök på en webbplats idag ju innebär kontakt med en massa servrar på en gång genom djuplänkningar, databasserverar, annonsfarmer, mediaservrar m.m. En kontakt med en separat server är alltså en session. Kontakten med Hotmailkontot är en session. För att inte tala om P2P-kommunikation där man tar direkt kontakt med andra användares datorer och alltså kan ha en stor mängd sessioner på en gång. Dessutom skall uppgifter om trafik som ansluter till operatörens nät lagras på samma vis. Det finns även text om hur det skall gå till vid överlämning till andra nät som man peerar med och jag har inte satt mig in i allt. Men det hela ser faktiskt ut som en samling regler som en grupp paranoida partifunktionärer skulle komma fram till vid en blöt kväll med Mussolini och sedan skicka ut som ett dekret från regimen.

Äsch, var lugna! Om operatörens utrustning inte tekniskt klarar att lagra allt detta finns ju ett undantag: Lagstiftaren nöjer sig då med stickprov. För varje användares internetkommunikation på nätet skall information avseende vart femhundrade paket lagras. Är detta möjligt med dagens utrustning och nätverksarkitektur eller måsta man bygga om? Undrar jag. Gör danska operatörer detta nu? Eller räknar de kallt med böter när polisen begär ut alla de där paketen och de inte kan få fram dem?

Tänk själva. Tänk om någon berättat om ett land och ett system där man registrerar varenda telefonsamtal tillsammans med en mängd uppgifter om vem som ringer vem och när och var de befann sig. Och där varje brev som skickas mellan människor registreras. Och där varje människas steg registreras. Exakt var hon gick och i vilken riktning och när. Så att man exakt kan följa rörelsen hos varje människa 24 timmar om dygnet. Om det är omöjligt att registrera varje enskilt steg får övervakaren dispens och kan registrera vart femhundrade steg. Och tänk er att man dessutom sagt att det ute i samhället finns en mängd säkerhetsklarerad personal som 24 timmar om dygnet står i startgroparna för att omedelbart plocka fram uppgifterna när staten begär att få veta hur du rörde dig igår. Du skulle tro att det var DDR. Nordkorea. Att det kanske gällde enskilda personer som Tsvangirai i Zimbabwe och att Mugabe satt sina personliga hejdukar att bevaka honom.

Men detta gäller Danmark och hela folket. Vi lever ju våra liv på nätet idag. Vi går på banken. Läser tidningar. Tittar på YouTube. Sexchattar på communities. Byter film- och musikfiler med varandra. Byter porr. Laddar ned akademiska rapporter. Beställer resor och sprit. Sådant vi bara gjorde i den fysiska världen tidigare. Så jämförelsen med skuggande Stasiagenter är fullt relevant. Visst, det skall finnas regler för när staten kan begära ut uppgifterna. Men i Sverige kan det handla om fildelning, jointrökande, porrsurfande eller att "vara generös" i samband med sexraggande. Allt av det som Bodström stoltserar med att vara hård mot. Förutom "terror" då.

Den danska lagen innebär att man implementerar det som brukar kallas EU:s datalagringsdirektiv [PDF] och som formellt antogs den 15 mars 2006. Sveriges dåvarande justitieminister Thomas Bodström (s) var en av initiativtagarna och kanske den mest drivande personen bakom direktivet.

Direktivet skulle implementeras senast den 15 september 2007. 16 länder deklarerade dock vid antagandet att de behövde längre tid på sig, däribland Sverige. I Sverige skall Trafikuppgiftsutredningen lägga fram sitt förslag till lag senast den 1 november i år. Jag själv rapporterade från en hearing där jag gav synpunkter till utredaren och hävdade att vi i Sverige hade en politisk majoritet för att verkligen minimera lagringen så mycket vi kan och lägga så små krav som möjligt på operatörerna.

Bodströms arbete för att tvinga igenom trafikdatalagring i EU har skadat det öppna, demokratiska samhället på ett så radikalt sätt att det först nu börjar gå upp för resten av samhället vad det innebär.

Men Danmark gick ju mycket längre än EU:s krav! Det kan vi väl inte skylla på Bodström? JO!! Det är precis vad vi kan!

I min Timbrorapport Marschen mot Bodströmsamhället lusläste jag ju alla EU-nämndens stenografiska anteckningar och jämförde dem mot EU:s ständiga revideringar av sina utkast till direktivet. Det framgick mycket klart att Sveriges justitieminister medvetet bedrog Sveriges Riksdag, ljög när han svarade på deras frågor och drev sin egen personliga Bodströmska drakoniska och totalitära övervakningslinje i EU. Gustav Fridolin (mp) lovade på ett seminarium att KU-anmäla mannen men det blev uppenbarligen inte gjort innan Fridolin hoppade av riksdagen. Bodström är nu ordförande i Justitieutskottet och är precis som Jan Guillou säger i Expressen (och som han sagt två gånger tidigare i Aftonbladet) "farligare än bin-Ladin".

På sidan 21-22 i rapporten visar jag hur Bodström på direkta frågor säger att hans linje i EU är att man inte skall lagra mer trafikdata än man redan gör i Sverige. Jag hittar sedan EU-dokument där man i en version har avmaskerat ländernas individuella ståndpunkter i slutförhandlingarna. Fram till sista dagen krävde Thomas Bodström att EU skulle tvinga alla länder att lagra uppgifter om allt beteende på Internet, inklusive vad som förefaller vara komplett sessionsloggning, inklusive all fildelningstrafik. Så han spottade svenska riskdagsmän i ansiktet. Bodström är arrogansen personifierad och kan liknas vid en leende psykopat som smeker sina offer på kinden för att därefter köra kniven i dem och som känner sig som en god människa för att offren fick dö lyckliga.

Det fanns bara tre andra länder i EU som stödde Bodströms fascistoida höklinje. Det var Belgien, Litauen och - Danmark. Danmark levererade.

Vad kommer Sverige att göra? Bodströms starkaste kritiker i EU-nämnden försökte HELT stoppa datalagringsdirektivet, dvs hindra EU från att införa tvång på lagring av trafikdata. Vem var det? Jo, Beatrice Ask, som nu är justitieminister. Kommer den här regeringen att leverera?

Det man gör genom långtgående trafikdatalagring är att kontrollera människor, övervaka en nation, förödmjuka dem, tvinga dem till underkastelse inför maktspråk.

Därför är gärningen ett illdåd.

Därav finns det många i modern historia.

De förbinds ofta med namn. Franco, Diekmann, Blobel, Beria, Heydrich, Verwourd, Himmler, Nixon.

Makten har triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret.

Nu fogas ett nytt namn till raden, Bodström september 2007.

Bloggdetektiver får gärna ägna sig åt att dechiffrera den där sista kursiva fetstilstexten ...

Tillägg: Hittade nu denna artikel i Kvällsposten, som baserar sig på Berlingske Tidene. Det hela diskuteras hos Piratpartiet.

Om bombrecept och Bodström på Årets Fest

1995 rasade nyvakna politiker: Man kunde hitta bombrecept på det där nya konstiga som hade namnet Internet. I varje skolklass skulle snart finnas ett antal oförståndiga unga killar med bortsprängda armar och ögon eftersom de lätt kunde komma åt den där informationen nu. Så blev det inte. I stället fortsatte unga familjefäder spränga ögonen ur sig genom att på nyårsnatten titta ned på en helt laglig raket som inte avfyrats och sedan ändå flög iväg i alla fall. Sedan kom porren och med den en massa krav på regleringar. Och så kom spriten och knarket och escorterna och rasisterna. Man glömde bomberna.

Men nu skakar EU-kommissionären Franco Frattini liv i skräcken för bombrecept. Han gör i praktiken gemensam sak med den kinesiska regimen och kommer att lägga fram förslag på massiv förfalskning av sökmotorer samt filtrering på operatörsnivå av hela nätet för att förhindra sökningar på ord som "massmord", "terrorism", "bomb" och "döda". Reuters verkar ha originalstoryn som andra citerar.

Den påstådda anledningen till Frattinis önskan att avskaffa kommunikationsfriheten är att man i Tyskland tog fast några snubbar som sades förbereda sprängningar. På samma sätt som Bodström skyndsamt utnyttjade sprängningarna i Madrid och London till att lägga fram sina förslag om lagring av trafikdata i EU.

Kristdemokratiske inrikesministern Wolfgang Schäuble var snabb förstås med att återigen föreslå att polisen i Tyskland utan domstolsutslag skall kunna installera hemliga avlyssningsprogramvaror och trojaner på alla datorer de anser att de vill avlyssna. Man vill också att antivirusföretagen samarbetar med polisen och låter polisens trojaner slinka igenom. Tja, tidigare har ju Schäuble ansett att man skall kunna göra utomrättsliga avrättningar av misstänkta terrorister så vi skall inte vara så förvånade.

Detta med Tyskland är ingen nyhet. Man har vetat länge att speciellt amerikanska militärbaser i Tyskland lever farligt. Om man har dessutom varit utsatt för hot länge eftersom man har trupper i Afghanistan.

För det handlar ju om utrikespolitik, inte om ett generellt hot mot våra shoppinggallerior från män i turban. Specifika hot som har att göra med våld mot andra länder. Det finns liberaler som är att jämföra med missionärer och evangelister och martyrer och självmordsbombare i sin fanatism. Med våld skall de utifrån komma och befria varenda kotte på denna jord, oavsett pris för oss och våra liv. Eller förresten, det finns ju en självklar förutsättning: de skall inte själva åka dit med vapen i hand och betvinga de dumma muslimerna. "Vi" skall skicka dit yrkesarméer.

Det kan ju verka behjärtansvärt att "befria" andra. Men om det inte går utan högt pris för oss själva måste vi låta historien ha sin gång. I både Europa och USA utkämpade vi blodiga krig, inklusive religiöst inspirerade sådana, innan vi slutligen erövrade demokrati och fred. Sorry, vi kan oftast inte göra mycket annat än titta på när andra utför sin historiska kamp. Vi kan med fredliga medel understödja demokrati och frihet. Men vi kan i allmänhet inte med vapen tvinga fram vårt system.

De tyska terroristerna skulle för övrigt rikta sina attacker mot amerikanska intressen. De avlyssnades och pratade enligt DN om "amerikanska flygplatser i Tyskland, om kaserner och om diskotek där det fanns "amerikanska slampor"". Surprise? Not!!

Det är ju inte heller en slump att bomber sprängdes i Madrid och London. Det har med trupper i Irak att göra. Det var ingen slump att World Trade Center attackerades. Det hade med USA:s stöd till huset Saud att göra och den katt-och-råtta-lek som hade pågått mellan Usama bin-Ladin och Bill Clinton sedan många år där bin-Ladin sprängt USA:s ambassader i Dar es-Salaam och Nairobi i luften och dessutom ett amerikanskt krigsfartyg i Jemen. Clinton skickade missiler på bin-Ladins läger i Sudan och Afghanistan. Men bin-Ladins svar var magnifikt: Han slog ju nästan ut USA:s finansiella centrum, Wall Street, fick in en träff på dess militära centrum, Pentagon, och hade ett plan som var på väg mot dess politiska centrum, Vita Huset. Terrorhot mot väst har med dålig utrikespolitik att göra. Basta!

Många vill absolut inte inse hur det ligger till. Liberala Ungdomsförbundets ordförande Frida J Metso tyckte på folkpartiets kongress att man skulle sansa sig och tänka över om det är klokt att avlyssna hela folket som avgångne försvarsministern Odenberg jobbade så hårt för, den s.k. FRA-lagen, som ju kommer upp i riksdagen nästa vår igen. Riksdagsmannen Cecilia Wigström (fp) svarade att vi visst måste avlyssna alla och att vi inte behöver oroa oss: "Syftet är inte att fånga in vanliga människor. Syftet är att fånga in terrorister.". Jaså Cecilia, vilka terrorister hotar Sverige så att hela svenska folkets kommunikation måste avlyssnas som en del av "försvarsunderrättelseverksamhet"? Lyssna gärna till meningsutbytet mellan Metso och Wigström så som det sändes i Dagens Eko den 8 september. Här kan ni lyssna på bara den relevanta snutten (118 kB). Wigströms svar är ganska dråpligt:

Och Jan Guillou har gått hårt åt Thomas Bodström och för andra gången kallat honom farligare än bin-Ladin i en kolumn (som lyfts in under Plus-skynket). Förre justitieministern Bodström gick till motattack i Expressen och avslutar sin drapa med: "Men det finns ett problem för Jan Guillou och andra som gör gällande att polis- och åklagares arbete mot terrorism bara är hjärnspöken. Det är New York 2001, Madrid 2004 och London 2005 för att inte tala om de dagliga självmordsattackerna i Irak.". Nej, vi gör inte gällande att det är hjärnspöken. Vi gör gällande att antalet terrorister inte är konstant och att de aldrig kan utrotas. Tvärtom föds nya terrorister hela tiden genom klantig geopolitik. Och vi hävdar att Bodström och andra maktkukar tar tillfället i akt att avskaffa det öppna och demokratiska samhälle som vi vill leva i. I stället för att fixa till sin utrikespolitik.

Bodström och Guillou möttes i SR P1 Studio Ett igår. Bodström inledde sin attack mot Guillou med att klaga på att författaren är okunnig och talar osanning: "Det är så oerhört viktigt att vi har en ordentlig debatt i de här svåra frågorna - om vi skall bekämpa terrorism!". När Bodström sedan pressas säger han att den där avlyssningen och övervakningen och nedmonteringen av rättsstaten som Guillou anklagar honom för inte har med terrorismen att göra utan riktas "framför allt mot MC-brottslighet, att spränga bordeller ...". Här kan man lyssna till meningsutbytet:

[Äsch något hände med den klippta ljudfilen, får se om jag kan fixa det sedan. Hela programmet finns att ta hem via Podcast. Det gäller "Studio Ett 2007-09-12 17-timmen". Eller så kan man lyssna här och får då gå in i programmet litet efter hälften]

Hmm, jo, som jag visade i min rapport blåljög ju Bodström inför riksdagens EU-nämnd vad gäller trafikdatalagringen. Den gäller inte alls bara terrorismen och MC-gängen, vilket han påstod för att få med sig svenska riksdagen på hans linje. Den gällde fildelning och haschrökning och innehav av bilder på nakna fjortisar. Ljugandet fortsätter och Thomas Bodström är en mästare på att använda båda de två skrämselargumenten, terrorism och "barnporr" (bl.a. som Ecpatordförande) för att få kontroll över vår kommunikation. Över fildelning. Över oss alla.

Och apropå det: Bodström lär ju dyka upp på Hollywoodadvokaten Monique Wadsteds magnifika 50-årsbaluns i helgen. "Årets fest". 372 personer hade visst tackat ja för två dagar sedan och det lär ju inte vara vilka som helst. Man får väl anta att hon har fakturerat Hollywood härliga summor för att bråka med svenska ungdomar som fildelar, vilket nu glädjer eliten som samlas runt grytorna och spriten och festen. Det var ju som bekant Monique som låg bakom razzian mot The Pirate Bay, den razzia som verkar ha beordrats av hennes studiepolare Thomas i ett fall av ministerstyre.

Statens röst: Inga män under 26 på nätet

Jag skrev en artikel på Dagens Industris debattsida idag om Cecilia Renfors välbekanta utredning "Musik och film på Internet - hot eller möjlighet?" som lades fram häromdagen. Hon skulle ju på uppdrag av förre justitieministern Thomas Bodström (s) främst "överväga och föreslå åtgärder för att påskynda utvecklingen av konsumentvänliga lagliga alternativ för tillgång på Internet till [upphovsrättsligt skyddat material, särskilt musik och film]". Uppdraget var märkligt. Varför skulle staten agera tankesmedja åt ett par branscher i näringslivet?

Texten från Dagens Industri, med en del länkar som jag lade in nu - debattartikeln finns ej på nätet:

"En hovrättsdomare fick ett bisarrt uppdrag av dåvarande justitieministern Thomas Bodström (s): att fundera på hur staten skall hjälpa en viss bransch att anpassa sig till ny teknik.

Regeringens utredare Cecilia Renfors satte "Musik och film på Internet - hot eller möjlighet?" som titel på sitt reaktionära förslag.

Internet är revolutionerande. Varje människa kan till låg kostnad både sända och ta emot information. Tekniken förändrar beteendet och därmed förutsättningarna för vissa affärsmodeller. Den innebär oanade möjligheter för entreprenörer som tänker nytt. För andra innebär den att man inte längre behövs. Exempelvis skivbolagen.

Dessa surar över att nätet inte bara blev en enkelriktad kanal för transport till passiva massor. Skiv- och filmindustrin kräver därför att man nullifierar det revolutionerande i tekniken: dubbelriktad kommunikation.

Och utredare Renfors lyder. Operatörerna ska tvingas strypa bandbredden för folk som använder nätet enligt egen logik. De ska endast få tillgång till e-post. Om det inte hjälper ska man stänga av dem helt. Det torde innebära att hela den nya nätgenerationen borde kopplas bort från Internet. Men utan pressen från denna hade vi fortfarande köpt plastbitar i skivaffärer. iTunes, som lanserades av ett it-företag, hade inte funnits.

Bennett Lincoff, tidigare hög jurist på USA:s motsvarighet till tonsättarorganisationen Stim har sett ljuset och sprider nu budskapet att Internet som teknik är fundamentalt inkompatibel med exemplarförsäljning. Han kritiserar (tyvärr) inte upphovsrätten men han är inte bakåtsträvare. Varje modell där en överföring av en fil mellan två personer förbjuds eller förutsätts resultera i en betalning till en tredje person ("rättighetshavare") är död och vi måste anpassa oss.

Hal R Varian är världens ledande professor inom informationens mikroekonomi. När USA:s Högsta domstol delvis förbjöd fildelningsprogram skrev han: " ... låt företagen hitta affärsmodeller som levererar värde till konsumenterna. De kan vara vansinnigt kreativa när de tvingas till det.". Hal R Varian blev just chief economist på Google.

Kanske svenska staten borde ha talat med framtidstänkare också och inte bara föreslagit större möjligheter för lobbyn att trakassera folket, stänga nätet och underminera möjligheterna till nytänkande?"

Mitt bidrag till tänket runt det där snurriga förslaget är väl detta: Staten vill införa protektionism genom sanktioner och straff. Protektionism leder till stagnation och bristande innovation. Man kan jämföra med Argentina som på 1930-talet var ett av världens absolut rikaste länder mätt i BNP per capita. Det var också en stor exportnation. Vi vet hur det gick. Men varför? En av orsakerna var stor protektionism och s.k. importsubstitution som ekonomisk politik. Läs gärna Mauricio Rojas bok om Argentinas historia (finns som gratis PDF). Man bygger upp höga tullmurar mot import i tron att man utvecklar landet på så sätt. I stället för att importera skall man bygga upp egen industri bakom tullskyddet. Men samtidigt tar man bort konkurrenstrycket på industrin som stagnerar och försoffas. Renfors vill sänka omvandlingstrycket.

Renfors föreslår också åtgärder som skall "hjälpa" en bransch och straffa en annan. Hon lyder blint lobbyn som jag skrev om här. Operatörerna, som alltså drabbas av åtgärderna tycker givetvis förslaget är orimligt. Precis som konsumenterna. Renfors uttalande i SvD skulle kunna komma direkt från Hollywood: "Jag har bedömt att internetleverantörerna har en central roll när det gäller olovligt förfogande. Den sker ju med hjälp av internetuppkopplingar och bredbandsuppkopplingr."

Jag skriver i artikeln att Renfors anser att ungdomarna bara skall få tillgång till e-post. Jo, det är sant. Per Agerman uppmärksammar detta på Frendo. På sid 367f skriver utredaren: "Bestämmelsen i andra stycket innebär vidare att Internet-leverantören kan föreläggas att vidta de åtgärder som skäligen kan begäras för att denne ska uppfylla sina skyldigheter enligt första stycket. Det kan alltså handla om andra åtgärder – av mindre ingripande slag – än att säga upp avtalet. Åtgärder som, utöver uppsägning av avtalet, kan bli aktuella är t.ex. nedsättning av uppkopplingens överföringshastighet så att överföring av musik- och filmfiler i praktiken omöjliggörs. Abonnenten kan då fortfarande använda sin uppkoppling för att inhämta information, läsa e-post m.m.". Snyggt resonerat av hovrättslagmannen! Stäng av en hel generation från nätet! Hon visar själv att bland män under 26 år fildelar en stor majoritet. Är de dem eller Renfors det har brunnit i skallen på??

Äh, så blir det ju inte tror Renfors. När piskan viner kommer hela den där generationen att foga sig i maktens påbud: "Jag tänker mig inte miljontals civilrättsliga processer, utan det är de stora bovarna vi vill nå, förhoppningsvis ska det här verka avskräckande", säger hon till DN. Jag känner igen resonemanget. Från boken "40 frågor om islam" där man försvarar dödsstraff för otrogna makar. Dödsstraffet är alltså inget problem, vilket framgår av DN:s utdrag: "Nu ska man inte tro att alla otrogna i dagens samhälle kommer att dömas till döden så snart islam tillämpas. Nej, man kan faktiskt räkna med att ingen, eller ytterst få män och kvinnor, kommer att vara otrogna när samhället antar denna restriktiva lag. Detta gäller när islams lagar tillämpas tillsammans med andra islamiska förhållanden som skapar ett samhälle baserat på disciplin och kyskhet."

Centern har tagit avstånd från utredningens förslag. Och Piratpartiet.

Trots att jag nämner den i DI-artikeln har jag själv stora problem med Bennett Lincoffs modell och storebrorsliknande övervakning av all trafik som flyter på nätet. Men han har ju accepterat ett grundläggande faktum: Exemplarförsäljning som grundläggande affärsmodell är och kommer att vara död. Det är ett tekniskt faktum. Man kommer förstås att kunna sälja ensklida låtar genom eleganta lösningar som iTunes. Men detta kommer bara att vara grädde på moset för "upphovsmän" och andra som är inblandade i att skapa och framföra musik. En trevlig sidoinkomst. Tough world!

Hal R Varian intervjuade jag för övrigt i Berlin för ett år sedan för Computer Sweden.

Fritt porrsurfande = fackligt krav ?

Kristdemokraternas Göran Hägglund har enligt Riksdag & Departement givit ett privat företag mandat att välja vilka internetsidor de anställda på regeringskansliet får besöka. Ett gäng datanördar utanför all offentlig kontroll avgör nu i praktiken vilken internetaccess landets ledning får:

"Ett så kallat URL-filter gör att den som försöker komma in på en olämplig sida misslyckas. Regeringskansliets köper spärrtjänsten från ett externt företag, man prenumererar helt enkelt på listor på webbsidor som ska spärras."

Inte nog med detta. Vi får inte ens veta vilka nördarna är:

"Regeringskansliet lämnar av säkerhetsskäl inte ut vilken programvara man använder för att hindra besök på olämpliga webbsidor."

Jag förutsätter därför också att man får ett nej om man begär ut listorna över blockerade sajter. Och man kan inte som obetald bloggare hela tiden göra allt det jobb som anställda journalister rent ryggmärgsmässigt borde göra.

Ni därute på DN och SvD och Ekot och Rapport och Aktuellt och alla andra tidningar och medier borde ju vara som iglar på Hägglund. Trycka upp pastorn mot en vägg och fråga fråga fråga. Gläfsa. Begära ut listorna. Gå till domstol om de inte lämnas ut. Diskutera principfrågorna. Intervjua professorer i offentlig rätt. Intervjua JO.

Och ställa Birgitta Ohlsson (fp) mot väggen, som den 12 april krävde att Hägglund skulle begränsa Regeringskansliets internetåtkomst. Han svarade att det var på gång: "År 2005 startade ett arbete för att se över möjligheten att införa ett filter på Regeringskansliets datorer som förhindrar tjänstemän att komma åt sidor på Internet som kan innehålla exempelvis barnpornografi, rasistiska inslag eller våldsinslag. Dels har de tekniska förutsättningarna utretts och olika tjänster för filtrering testats, dels har de juridiska förutsättningarna setts över. Avsikten är att filtret ska införas under detta år. För närvarande bereds formerna för nödvändiga administrativa rutiner."

Är det ointressant att en religiös ordningsman plötsligt stolt basunerar ut att han sett till att tjänstemännen numera får tillgång till delar av internet och att det är hemligt vem som gör förbudslistorna och hur?

Det offentliga Sverige tycks använda företaget Websense i stor utsträckning, vilket uppdagades förra året då Piratpartiets hela webbsajt under ett valår plötsligt blockerades för offentliganställda runt om i landet. De hade lagts in på de förbjudna listorna eftersom Piratpartiet står upp för grundläggande rättigheter som fri kommunikation. De länkade till sajter (se kommentarerna till artikeln i länken) genom vilka man kan surfa anonymt. Detta räckte för att "staten" i bred bemärkelse (det verkar ha rört landsting etc) ville hindra sina anställda från att besöka sajten. Det räcker alltså uppenbarligen inte ens att viss "olämplig" information finns på en sida. Det räcker att man länkar till den. Eller snarare: Sådana länkar utgör olämplig information. Och jag antar då att min egen blogg kan blockeras: Jag länkar ju bl.a. till Tor-nätverkets hemsida här till höger. Tor som alltså kan användas för att surfa anonymt.

Websense är ett San Diego-baserat företag, listat på NASDAQ-börsen. Man söker just nu nytt folk till Beijing-kontoret och är ett av de amerikanska företag som anklagats hårt av människorättskämpar att hjälpa den kinesiska regimen att filtrera befolkningens internetåtkomst. Så det vore ju inte på något vis konstigt om Göran Hägglund har valt dem som leverantör till svenska staten.

Socialminister Göran Hägglund (kd) tycker precis som den kinesiska regimen att filtret är jättebra. Till Riksdag & Departement säger han att den etiska aspekten är viktigast:

"Det ska inte förekomma att personer i Regeringskansliet avsiktligt eller oavsiktligt hamnar på olämpliga sidor ... Jag ser det verkligen inte som en frihetsinskränkning att man inte kan använda de här sidorna. Vi har ett ansvar för att gå i bräschen i kampen mot företeelser där människor utnyttjas, till exempel barnpornografi".

Göran! Jag tror att du som barn hade vunnit platsen som ordningsman i valet bland 8-åringar i Kina. Eller så hade du varit den som mest entusiastiskt hade applåderat fram en liten auktoritär tyrann till segern. Jag vill verkligen se den film som turnerar sunt på festivaler nu och kommer att visas i svensk TV i oktober enligt SvD och handlar om just detta: "Please vote for me". Fadern till den vinnande pojken intstruerar sin son att vinna röster genom att upprepa frasen: "Jag har översyn över klassen och om jag inte är strikt kommer de inte att lyda mig".

Och Göran kanske skulle vinna pris för sin förmåga att förleda folk. Är det verkligen ett problem att folk på regeringskansliet surfar efter barnporr? Eller är det något du säger för att enklare kunna införa ett filter? Vi har ju hört upphovsrättshökarna använda samma argument för att kunna hindra ungdomar från att kommunicera med varandra på uppdrag av popstjärnemiljardärer. Och Ecpat använda samma argument när de egentligen vill förbjuda porr som inte har något med barn att göra och ta kontrollen över ungdomars sexualitet, något de uppenbarligen är mycket obekväma med. Det har gått så långt att den som använder barnporrargumentet i stort sett alltid har något annat syfte än just "barnporren", denna mytiska massa av blodiga våldtäkter som knappt finns och få har sett. Själv är jag ju av uppfattningen att folk med egna ögon borde se mycket mer "barnporr" för att få andra bilder än de där falska och knappt existerande tortyrbilderna för att därigenom enklare genomskåda hur olika intressen använder deras avsky och skräck för barnporr för sina egna syften.

Alltså, man kan förstå om en arbetsgivare vill styra hur anställda använder nätet av t.ex. produktivitetsskäl. Men det tycks inte vara en fråga för Göran och Birgitta. De struntar i om folk tar med hela bibbor av räkningar och gör privata bankaffärer, om de surfar runt för att kolla vilket hotell de skall välja under semestern i Kroatien. Nix, det är porr det gäller. Och rasism. Och våld. Och annat olämpligt.

Regeringstjänstemännen får alltså gärna på arbetstid nagelfara close-ups av någon Hollywoodkvinnas cellulitchock i Kvällstidningarna (kvinnofientligt, någon?). Men de får inte läsa en dansk politikers uttalanden om etniska grupper. Eller får de? Tidigare spärrade man Piratpartiet. Är andra partier spärrade? Kan de gå till Sverigedemokraterna eller finns dessa bland rasistspärrarna? Vi vet inte.

Och vad gäller vanlig hederlig pornografi tycker jag att facket borde agera av följande arbetsmiljöskäl: Jag förstår det som att kanslihuset är välfylld av hårt arbetande karriärister. Flitens lampa lyser lång in på natten. 40 timmars arbetsvecka lär vara ett skämt om man vill avancera, oavsett vilken regering man arbetar under. Många är yngre män. Att då få varva ned (upp ...) med litet porr någon gång är dem väl unt och borde närmast vara ett fackligt krav för att få 30-åriga akademikerkillar att slita ut sig sådär.

Det är tal om att Riksdagen nu skall införa samma system. Lagstiftarna skall bara få komma åt en del av den verklighet den skall lagstifta om. Inte hela verkligheten. Åtminstone en medlem av justitieutskottet protesterar. Hallå! Finns det fler?

Några andra röster:

Patrik Wallström känner sig medskyldig till filtret. Fast det verkar som sagt ha diskuterats innan han programmerade sitt briljanta lilla program Creeper varigenom man kan övervaka myndigheterna.

Blogge Bloggelito blockerar helt enkelt regeringen från att komma åt hans egen regeringsblogg.

Opassande ryter till.

Piratpartiet kräver Hägglunds avgång. Jag håller med. Om Göran Hägglund bara vore en fjant må det väl vara hänt. Men nu är han en fjant med makt. Då är han farlig. Jag har knappt sett någon medietäckning av detta. Sydsvenskan skrev men ställde knappt några obekväma frågor. Vem gör det?