Frihetsälskare i Helsingfors och Skatteverkets övervakning

Jag var tillsammans med Pär Ström inbjuden att tala på ett seminarium i Eduskunta, Finlands riksdag, i torsdags den 25 oktober. Det arrangerades av De Grönas vice ordförande, riksdagsledamoten Jyrki Kasvi och Electronic Frontier Finland, Effi. Finland har tydligen inte haft samma Big Brother-debatt som Sverige. Men inte heller den stora legala aktivism från politiker vi ser här vad gäller att övervaka och snoka och registrera och filtrera med demokratiska dödgrävare som Thomas Bodström och Mikael Odenberg i spetsen.

Auditoriets talarstol i finska riksdagen där vi höll låda.

I Finland ville de därför höra röster från Sverige. Som talare fanns även Mika Mannermaa, docent i framtidsforskning, samt Finlands motsvarighet till Datainspektionens generaldirektör, Dataombudsmannen Reijo Aarnio.

Jyrki Kasvi var en skön snubbe med Anders Borg-knut i nacken och med samma skärpa: Han är teknologie doktor vid Tekniska Högskolan i Helsingfors och skrev en doktorsavhandling som handlar om "kunskap". Så det är ju inte konstigt om han förstår kommunikationsfrihetsfrågorna. Det är ju detta som striden om framtidens informationssamhälle handlar om: Kunskap som en privat och "ägd" resurs eller kunskap som en delad resurs. Ägd kunskap som säljs i små upplagor och får liten spridning eller kunskap som en delad resurs som bör spridas så snabbt och brett som möjligt?

Kasvi är också vice ordförande i IPAIT, International Parliamentarians Association for Information Technology. Han är dessutom vice ordförande i Framtidsutskottet i finska riksdagen. Va? Det var min första reaktion. Framtidsutskott! Jo, det finns sedan 1992 och skall finnas permanent enligt grundlagen sedan år 2000. Här är deras hemsida.

Jag talade om Bodström, EU:s datalagring och dess implementering i Danmark, om Odenbergs FRA-lag, saker som är välkända här. Men jag drog ett argument om posthemlighet som jag tänkte kopiera in här. (Jag höll mitt anförande på engelska):

"When we send an old-fashioned paper letter we don't have to present an id-card to a postal employee who enters our name into a register and also enters the name of the person that we send this letter to. They don't write down the time we send it. We can anonymously drop it into a mailbox. Afterwards one cannot trace that exact box. And in Sweden "postal secrecy" is guaranteed in our constitution, grundlagarna. So basically, you are anonymous when you send a letter and the message is hidden from the outside world and you can "encrypt" it if you wish.

Maybe you remember this guy? He was known as the Unabomber in the USA. A hermit in a hut in Montana that hated modern civilisation. He sent bombs via postal mail for 17 years, killing 3 persons and injuring 23. I never heard any demands to change the postal mail system, through which we regularly send invisible things anonymously, although the object can actually explode in your hands. Something that cannot happen to an e-mail.

When it comes to electronic communication it's very different for some reason. Let us look at the following citation concerning encryption and anonymity:

"It seems to me that only a very limited group will benefit from this: Those persons who have committed or plan to commit serious crimes and try to cover their tracks."

Who said that? Well, it was the Danish minister of justice, Lene Espersen. It was her response to an action taken by a Danish Union called Prosa. They organize employees in the IT industry. As a protest against the overarching Danish implementation of the EU Data Retention Directive on Sep 15 of this year, they included a CD with privacy enhancing software in their member magazine.

Of course, the minister maybe forgets that she always uses encryption when she performs bank business and payments on the internet. And I suspect, although I don't know, that the minister or at least her hard working staff have laptops and can connect to the governmental offices when they are travelling even if they stay in a hotel e.g. If so, I am entirely convinced that they do this via a so called Virtual Private Network (VPN) Tunnel. What's that? Well, it is an encryption software or protocol that is also most of the time used as an anonymizing tool. Let us assume that this staff member connects via a wireless operator at an airport. She then establishes her VPN tunnel to the government's offices, performs her mailings via the government mailserver, takes part in internal documents of the government and surfs the net for information via the VPN and the government's own internet gateway. Then EVERYTHING this person does is hidden from that wireless operator. They don't know where she is surfing. They don't know what information she is transmitting, to or from whom she is sending e-mails.

So she is actually encrypting and anonymizing. Like most large corporations! With her logic they are serious criminals."

Efter seminariet delade EFFI ut sina årliga Big Brother Awards och firade med härlig eftermiddagssittning med god mat och vin högst upp i Torni, Tornet. Nu hotell men efter andra världskriget var det högkvarter för den ryska säkerhetstjänsten och därmed en värdig plats för Big Brother-priser. Både Nokia och statsminister Matti Vanhanen fick priser men var inte där för att acceptera. Priset är en förgylld känga som trampar på en skalle.

För övrigt satt Nils Torvalds med i gruppen som utsåg pristagarna. Linuxkärnan Linus Torvalds far alltså. Nils blev just vice ordförande för Svenska Folkpartiet, som oavbrutet har ingått i koalitionsregeringar sedan 1979. Tidigare skall han ha varit Moskvatrogen kommunist vilket har debatterats i Finland under året. Tja, Sverige är ju också fyllt av tunga mediepersonligheter som var maoister och revolutionära kommunister på 70-talet: Göran Skytte, Göran Rosenberg, Jan Guillou, Peppe Engberg, Klas Eklund, Robert Aschberg.

Bland styrelsemedlemmarna i Effi hittar vi den från denna blogg kände Mikael Storsjö, yttrandefrihetskämpen som fått sina servrar jagade genom sex länder och även fått dem beslagtagna två gånger av svensk polis. Varpå orädda webbhotellet PRQ och Gottfrid Svartholm Warg omedelbart fått upp nya på kort tid. Det var alltså genom Storsjös försorg som Pär och jag var där.

Mikael Storsjö högst uppe i Torni samt Pär Ströms nacke.

EFFI-presidenten Tapani Tarvainen (sittande t.v.) högst uppe i Torni.

Samtidigt som seminariet pågick kom ett par stora nyheter och Integritetsombudsmannen Pär Ströms telefon ringde förstås för kommentarer till pressen:

(1) Nyheten att Skatteverket gör en generell inhämtning av så mycket information de kan komma över hos webbhotell, domänregistrator och operatörer för att bl.a. komma åt folk som säljer saker på auktionssajter och som lyckas få in några kronor på affiliatesystem och banners på bloggar och sajter. Jag noterar med viss stolthet att Jon Karlung fortsätter upprätthålla den frihetliga Bahnhoftraditionen som vi grundlade för över tio år sedan i bolaget (som jag alltså lämnade för tre år sedan). Vi satte den enskilde internetanvändarens intresse främst och såg med skepsis på överhetens rätt att styra och ställa och övervaka och filtrera. (Kul att se gamla anställda brinna för inställningen också!) Bahnhof är de enda som krånglat och inte bara direkt vikt sig för myndighetens begäran utan faktiskt hänvisar till viktiga lagar och principer. Bahnhof hotas nu med att få böta en halv miljon kronor om man inte snällt lämnar över all information som myndigheten begär inom 21 dagar. Skattemyndighetens beslut kommer att överklagas till Länsrätten och jag misstänker att det hela dras vidare till Kammarrätt och Regeringsrätt om myndigheten får rätt i lägre instans.

Vad rör sig detta om egentligen? Alla företag som tjänar några verkliga pengar på nätet gör ju detta i organiserade former: Företag som har folk anställda, som har någon form av storlek. nej, Skatteverkets intresse handlar om den lilla människan, som kanske drar in en liten summa på en bannerannons. Själv fick jag en laptop stulen. Polisen har inte gjort ett dugg. Inget försök att säkra fingervatryck trots att bovarna var där och drog ur en laddare etc Jag har inte ens fått en kopia av polisanmälan. "Har ni någon checklista på vad man skall göra om man har information i laptopen?" undrade jag naivt. "Ska man ringa banker, lägga in spärrar på olika ställen, komma ihåg att byta lösenord både här och där, försäkringsbolag, man kanske glömmer något?"
Svar: "Nä, några listor har jag aldrig hört talas om, du får ju fundera själv. Om du orkar kan du ju titta på blocket och sådana sajter och se om den dyker upp, det är nog en hel del häleri när folk säljer grejer.".

Enskilda personer blir drabbade av rån och stölder. Då får vi förstås klara oss själva och bedriva privatspaning. Statens enda intresse är tydligen att kolla om folk betalar skatt eller ej på tjuvgodset och kräver in enorma mängder information om människor för just det syftet. Men polisen, de får inte begära in information såvida de inte håller på att utreda ett specifikt brott. Vilket är OK! Men Skattemyndighetens särställning och tanken att statens intresse är så mycket viktigare än den lilla människan är stötande. RIKTIGT STÖTANDE. Staten ska ju vara underställd oss medborgare, inte tvärtom. Samma sak gäller ju fildelningen där staten och politikerna tycks tro att de har en ställning OVANFÖR medborgarna - som glatt fildelar och tycker att det är rätt och sunt.

Kanske kan man tolka läsarnas och bloggarnas raseri på det viset: Staten tar sig friheter för att hitta småsaker om oss. Men när vi drabbas av "småsaker", som att få en dator stulen som kostar ungefär en månads heltidsarbete, då bryr sig inte staten.

Förresten, det har uppstått diskussion om ett citat från Jon Karlung hos IDG: "Vi bygger allt mer avancerade system för att spåra och logga våra användare i syfte att sätta stopp för pedofiler och terrorister bland annat. Men vi känner oss oroade när Skatteverket blir intresserade av att nosa runt bland dessa uppgifter i största allmänhet, detta var aldrig syftet." Jag ringde Jon och frågade vad som menas: "Det ser konstigt ut i tidningen. Men med "vi" menade jag "samhället i stort". Genom krav på datalagring och liknande vill man komma åt vissa saker. I texten kan det se ut som att jag menar Bahnhof med "vi". Så är det förstås inte! Bahnhof bygger inga egna system. Vi står för Integrity-konceptet"

(2) Facebooks användarvillkor som ger iväg copyrighten till material man laddar upp för evigt. Vilket ju var känt tidigare men aldrig nått utanför IT-kretsar. Själv trodde jag ju Google skulle köpa Facebook snart för att kunna koppla ihop googlandet med en äkta person. Men det blev Microsoft. Det finns även sexkontaktsajter med liknande vill kor för folk som laddar upp bilder kan jag meddela så det kanske folk vill fundera över. Nu gör ju folk allt där anonymt och brukar inte lägga ut både ansiktet och skrevet på samma bild så det spelar kanske mindre roll att oidentifierade genitalier och kroppsdelar får sitt eget liv för evigt.

(Sorry, på slutet där försökte jag Twinglyhora väldigt mycket ... inser att det sänker relevansen för mina egna länkar för att försöka få bakåtlänkar på det viset men vill kolla lite på trafiken. Dagen.se, kyrkans tidning ingår ju i Twingly numera och jag la en länk en gång men har inte fått en enda besökare från de kyrkliga ...).