"Regeringen vill ge polisen rätt att i kampen mot den grova brottsligheten spåra upp internetanvändare, oavsett om de har begått brott eller inte." skriver Sveriges Radio.
Det är verklighetsförfalskning: Att man vill komma åt grov brottslighet alltså. Polisen kan redan begära ut information om abonnenten som står bakom en viss IP-adress om de utreder ett brott som förväntas ge mer än böter som straff. Detta enligt Lag om Elektronisk Kommunikation. Dessutom finns möjligheter via Rättegångsbalken som dock är litet restriktivare.
"Problemet" är ju struntsaker som vanlig fildelning ("intrång i upphovsrätt") enligt den praxis som etablerats inte har omfattats. Folk har dömts till dagsböter. Alltså har Makten stått med slak pitt. Impotent. Kan bara titta på medan ungdomar av alla åldrar har kul på nätet. Och ständigt blir de höga politikerna uppvaktade av Makten i USA. Makten i Bryssel. Makten i skivbolagen och i Hollywood. Makten gillar inte impotens. Makten vill ha Makt. Och kunna glädja sina hussar ute i världen.
Jag är glad att det nu tänder till i både media och bloggosfären. Aftonbladet klämmer till med en saftig rubrik och låter sin "IT-expert" säga "Spontant känns det som ett sätt att försöka få stopp på fildelningen."
Men det här var ingen nyhet egentligen. Frågan var ju bara när något skulle hända. I min rapport om Bodströmsamhället från sommaren 2006 hade jag ett kapitel med titeln "När dammluckorna öppnades: SOU 2005:38". Där redogjorde jag för förre Säpo-chefen Anders Erikssons utredning SOU 2005:38, "Tillgång till elektronisk kommunikation i brottsutredningar". Eriksson tillsattes av Bodström.
Det är lättast om jag citerar mig själv:
"I SOU 2005:38 presenteras en rad häpnadsväckande förslag gällande myndigheternas möjligheter till avlyssning och övervakning av enskilda människor, vilket redogörs för i korthet senare i denna rapport. Man föreslår också en till synes liten förändring i Lag om elektronisk kommunikation som skall göra det enklare att få ut abonnentuppgifter från operatörerna. Abonnentuppgifter för telefoni är ju helt enkelt ”telefonkatalogen”, d v s vem som innehar ett visst telefonnummer. När det gäller ”hemliga nummer” är polisen i dagsläget frustrerad eftersom de inte med automatik kan få ut dessa från operatörerna. Det krävs, som vi nämnt ett antal gånger, misstanke om brott som kan ge fängelse och som i det en skilda fallet förväntas leda till annan påföljd än böter för att de skall få tillgång till den uppgiften.
När det gäller Internet definierar man i utredningen abonnentuppgift som information om vem som innehade ett visst IP-nummer vid en viss tidpunkt. För de flesta abonnenter ändras detta nummer ganska frekvent. Tekniskt delas det ut av ens internetoperatör och normalt behöver en användare inte bry sig om det. I princip ger det dock möjlighet att se vad ”ett visst IP-nummer har för sig” på nätet i olika sammanhang.
Dock är det ju bara operatören som vet till vilken abonnemangsinnehavare ett visst IP-nummer har givits vid ett visst tillfälle. Utredningen föreslår nu att operatörer skall vara tvungna att lämna ut abonnentuppgift:
1) till myndighet som skall ingripa mot visst brott förutsatt att man har misstanke om brottet (exempelvis Skattemyndigheten);
2) till polismyndighet och åklagarmyndighet ”även i andra fall”.
I klartext: polis och åklagare behöver inga skäl alls. De skall regelmässigt ha tillgång till abonnentuppgift som gäller t ex ett visst IP-nummer. Utredningen föreslår till och med att operatörerna till en stor databas hos polisen skall överföra ständigt uppdaterad information om abonnentuppgifter. Att tänka sig att alla internetoperatörer hela tiden skulle överföra en uppgift till en polisdatabas varje gång de delar ut ett IP-nummer till en abonnent som kopplar upp sig, det är en fullkomligt infernalisk övervakningstanke oavsett om det hela skulle ske online eller kanske i form av bulköverföring en gång per dygn. I Sverige sker det sannolikt minst en miljon ”nummerbyten” varje dag! Det här är något helt annat än en tryckt telefonkatalog."
Regeringen lade alltså fram ett direktiv den 20 december 2007 för en utredning som rent konkret skall föreslå hur polisen (och tullen) på ett enkelt sätt skall få ut "abonnentuppgifter". Utredningen skall vara klar den 31 maj 2009. Avsnittet som handlar om elektronisk kommunikation finns på sid 10-13 här i Kommittédirektiv Vissa polisiära arbetsmetoder Dir. 2007:185 [PDF]. Detta är alltså samma utredning som skall föreslå hur polisen skall kunna provocera fram brott. Frendo har varit tidig med att rapportera om utredningsdirektivet de senaste två veckorna.
Riksdag och Departement bekräftar nu exakt det Rick Falkvinge och jag tillsammans skrev i en debattartikel i Sydsvenskan för över ett år sedan. Vi påpekade där att Post- och Telestyrelsen har tänkt om vad gäller IP-nummer och abonnentuppgifter: Dessa måste skyddas mycket bättre eftersom de kan avslöja väldigt mycket om allas beteende på nätet och bör därför inte lämnas ut till staten hur som helst. I Bodströmsamhället får makten kunskap om och hållhakar på alla. Det är inte demokratiskt robust. Håkan Roosvall stod på sig i Computer Sweden efter den där artikeln i Sydsvenskan och menade att vi fått allt om bakfoten. Så var det alltså inte.
Mer: DN, HD, Sydsvenskan, Computer Sweden, Blogge Bloggelito, Opassande, Teflonminne, MinaModerataKarameller, Beta Alfa, deepedition och många fler.
Recent Comments