Karl Sigfrid, riksdagsman (m), intervjuas idag av IDG om sin syn på hans egen regerings förslag om att hjälpa skivbolagen att stämma fildelare. "Bakåtsträvande" kallar han det. Jag skulle också vilja lyfta frågan: Varför gör man saker man INTE är internationellt förpliktigade att göra? Frågan är ju väldigt infekterad. Regeringen har kappast folk med sig. Ändå väljer regeringen att gå längre än man måste. EG-domstolen har ju slagit fast att medlemsstaterna FÅR ha lagar som säger att den personliga integriteten angående beteende på nätet väger tyngre än "rättighetshavares" intresse av att kunna jaga fredliga människor som bara skickar filer till varandra.
Läs också gärna storyn hos IDG om Roger Wallis, KTH-professorn som allt klarare står upp för nätet och framtiden och därmed fildelning. Han har dock en del tänkande kvar att göra. Han har ju själv en bakgrund i musikbranschen och tycks fortfarande ha det där perspektivet från dem gamla världen där några briljanta kompositörer har förbarmande med resten av världen och litet motvilligt delar med sig till de gapande massorna av sina verk. Han talar sig därför ofta numera varm för bredbandsavgifter: En fast avgift för att få rätt att ladda ned musik (eller fildela musik). Kompositörerna skulle få betalt i relation till hur mycket deras musik transporteras på nätet. Detta koncept kan ju verka rimligt först men faller pladask när man börjar tänka på hur totalt nätet förändrar koncept som producent och konsument, "lovlig" och "olovlig" förlaga, musik kontra annan kultur. Wallis anser att bredbandsavgifter skulle ge en jämnare inkomstfördelning i musikbranschen eftersom topplistemusiken är relativt sett underrepresenterad i fildelningen.
Men det finns alltså mycket djupare problem med idén. Jag själv skriver om detta i en krönika i Computer Sweden idag, som gavs den lustiga titeln Med känsliga nördöron av redigeraren. Krönikan är en utvidgning av ett par stycken i en tidigare bloggpostning om lyftkranar.
Jag saknade också motsvarande djup i den ledare där Computer Sweden tyckte att staten gör rätt som "markerar" mot fildelningen.
Jag vill också rekommendera Rick Falkvinges veckobrev på Piratpartiets forum. Aggressionen från skivindustrin är monumental. Han berättar hur skivindustrin nu stämmer Irlands mostvarighet till Telia för att de inte blockerar nätet och filtrerar bort all kommunikation som inte godkänts av industrin. Skall normala politiker fatta att skivbolagen både bör och förtjänar att dö? De är ett hinder mot utvecklingen. Hur kan man acceptera att en pluttindustri gör allt för att hindra hela världens tekniska och kommunikativa och kulturella utveckling? Bort!
Recent Comments