Oscar Swartz :: Texplorer

The next leader of the free world

Jag bevakar ju nästan bara frågor om kommunikationsfrihet här på bloggen. De är dock inte isolerade från andra frågor.

Exempel: En stor drivkraft bakom "The End of Free Communications", vilket jag föreläste om i lördags på Free Society Conference 2008 i Göteborg, är bl.a. "The War on Terror". Ett krig som inte kan vinnas och aldrig ta slut om man agerar på ett oklokt geopolitiskt vis. Vi har dessutom en värld i ekonomiskt kaos.

Jag har åsikter om det mesta här i världen även om jag inte öser ut dem på bloggen.

Det amerikanska presidentvalet är viktigt. Jag har i 26 år med bara kortare avbrott prenumererat på The Economist. Oumbärlig för den som vill hålla sig tungt informerad om vad som händer globalt i politik, samhälle, ekonomi, vetenskap. Den är också vansinnigt faktaspäckad och analyserar saker på ett imponerande vis. Tidskriften vilar på en tydlig värdegrund: Klassiskt liberal, både vad gäller ekonomi och sociala frågor och livsstilar.

The Economist är väl nästan unik genom att artiklar aldrig är signerade. Det finns inga bildbylines eller signaturer som skall få oss att kippa efter andan för att en känd person skriver. Texten och analysen skall stå på egna ben. När skribenterna nämner sig själva går de under den anonyma beteckningen "Your correspondent". Det är så långt från en kvällstidning man kan komma.

Idag har The Economist publicerat sin "endorsement", sitt bifall och stöd, för en amerikansk presidentkandidat. The next leader of the free world som de kallar honom. Han finns på omslaget av nästa nummer. Jag proklamerar härmed mitt stöd för The Economists val.

Jag har likt The Economist begränsat mig till de två huvudkandidaterna, Barack Obama och John McCain (med sina vicepresidentkandidiater Joe Biden och Sarah Palin). Och jo! Jag inser att ingen suttit som på nålar för att få veta. Men i länken ovan finns svaret i alla fall.

The Economist har också en väldigt intressant applikation där prenumeranter/registrerade läsare över hela världen kan "rösta" i det amerikanska presidentvalet. Stor övervikt för högutbildade klassiska liberaler kan man tro. Resultatet är slående.

Åsa Torstensson, agera! Vi kräver svar.

Jag mailade infrastrukturminister Åsa Torstensson (c) nu i natt via det formulär på regeringens hemsidan som Henrik Alexandersson hänvisar till.

Hax visar att det är skarpt läge nu! Det svensklagda tillägget till Telekompaketet i EU, som skall garantera att folk inte hur som helst stängs av från nätet bara för att några skivbolagsdirektörer vill det, håller på att schabblas bort.

Jag har tidigare tipsat gammelmedia om vad som håller på att hända men har inte sett någon referens till det. Ingen journalist som ringt och ställt frågor till makten om vad de håller på att göra med våra medborgerliga fri- och rättigheter. De gör inte sitt jobb. Precis som inför FRA-lagen. Dags att vakna nu??

OK, nu måste vi medborgare agera. Tag kontakt direkt med regeringen och Åsa Torstensson (länk)! Gör en sak idag: Skicka ett eller några mail! Ring! Läs Hax och fundera och agera. Kanske hälla ut några flaskor Bordeaux framför franska ambassaden :-) ?

Själv skrev jag följande och begärde svar:

29 oktober! Sveriges medborgarskydd i EUs Telekompaket raderas av Frankrike ?

Bästa Åsa Torstensson,

Som IT-veteran, opinionsbildare och ledande bloggare inom kommunikationsfrihetens område har jag sett ett flertal framträdanden av dig och alltid blivit positivt inställd eftersom du verkar se att Internets storhet har med fria informationsflöden och ett uppkopplat och digitalt förberett folk att göra.

Sverige har genom två ledamöter i Europaparlamentet (Fjellner (m) och Svensson(v)) lyckats få en majoritet av parlamentet att stödja ett typiskt svenskt tillägg till Telekompaketet som skall garantera medborgarna vissa rättigheter vad gäller access till Interet. Frankrike tycker däremot på sitt dirigistiska vis att nätaccess skall vara ett privilegium utdelat av staten snarare än en rättighet.

I ministerrådets förslag till lag verkar det som att det av parlamentet tagna svenska tillägget med berått mod håller på att strykas.

Dessa frågor vill jag ha omedelbart svar på:

Vad ämnar Sverige göra i Rådet i dagens förhandlingar för att denna fullkomligt grundläggande garanti för ett informationssamhälle för alla kommer att bli lag på EU-nivå och inte strykas av Rådet?

Vad är svenska regeringens och dina instruktioner till Sveriges förhandlare i EU?

Är ni medvetna om vad som händer, dvs att Sveriges bidrag och position vad gäller vår digitala framtid håller på att schabblas bort?

Med tack för snabbt svar och omedelbar aktion från regeringens sida.

Välresearchad bakgrundsinformation finns t.ex. här hos mig:
http://swartz.typepad.com/texplorer/2008/10/eu-läcka-sverige-yxas-bort.html

Information om dagens möte i EU där Sverige måste agera:
http://henrikalexandersson.blogspot.com/2008/10/telecompaketet-skarpt-lge.html

Oscar Swartz

Många har uppmärksammat vad som är på gång. Men var är gammelmedia? Och var är regeringen? Argast.nu, Karl Sigfrid (m), Mark Klamberg (fp), satmaran, Christian Engström (pp), Farmorgun, Johan Linander (c), Josef säger..., Frihet, Fildelning och Feminism (fp), MinaModerataKarameller (m).

Chief Internet Evangelist

Chief Internet Evangelist is a very expressive title. This is what Google calls Vint Cerf, who now works for them. He was the keynote speaker at Internetdagarna, Sweden's most important yearly Internet conference, arranged by the Foundation for Internet Infrastructure, that runs the Swedish ccTLD, country code top level domain, .SE.

Afterwards Google arranged an informal but very cozy and rewarding luncheon with Vint Cerf. Photo(s):

(At the end the names of the participants are found.)

We were asked to present ourselves and I called myself Chief Internet Freedom Acticvist. Not entirely wrong :) And it made Vint Cerf talk about the philosophy that I sometimes call the "soul of the net" (and which Rasmus Fleischer of the Pirate Bureau calls the ontology of the net).

"The democratic style was the purpose", Cerf claimed. "We wished it to be available everywhere. There would be no patents and we never asked the military permission before we sent the specifications out into the world. Nobody noticed!"

"The idea was that you should be able to build your own network and connect to the existing network without asking for permission".

"A very important effect of this openness has been to push development of new software and appliations out into the edges of the network. Everyone can develop applications without asking for permission from anyone which has resulted in enormous creativity and development. The innovation comes from users themselves."

Carl Bildt, the Swedish foreign minister, met Vint Cerf (who was chairman of ICANN for 7 years but not anymore, even if Bildt writes that) and worried about Sweden's slide from the top of Internet countries.

I am not so sure. World Economic Forum ranks Sweden number two in the world. We are doing very well. At the lunch session I claimed that we are leading the world when it comes to affirming the new world opened up by the net: We have the first Pirate Party of the world, a cultural movement called the Pirate Bureau, the leading torrent site in the world, The Pirate Bay, a very loud opposition against state surveillance of internet traffic and so forth.

I was a little surprised that Cerf purshed Amitai Etzioni's book
Limits to Privacy as reading in the privacy area. I have not read it but from my economics period of my life I know Etzioni as the grand old man of communitarianism. It is quite different from the freedom-loving libertarianism that is normally connected to Internet values. It stresses the value of "the community" rather than the individual. Well, I love the Internet since I believe it can enhance understanding between people just by exposing the whole range of human possibilities for others. And in personal life many internet "liberatarians" are community-oriented who love sharing.

But I can see the book as quite useful. In order to win political points it may be necessary to use rhetorics that are more collectively based. Etzioni has four criteria for when a community may impose restrictions on privacy. The first two are very relevant for the current FRA debate in Sweden: General interception of all Internet traffic that cross the border by Sweden's National Defence Radio Establishment (FRA). These points have never been investigated: "First, is there a "well documented and macroscopic threat to the common good, not merely a hypothetical danger?" If so, what are the available options for dealing with that danger without first resorting to restrictions on privacy?".

I mentioned Etzioni's reasoning today at the conference Internetdagarna where I participated in a panel about FRA with paf, Daniel Westman and Fredrik von Essen, moderated by Johan Hallsenius.

For the Swedes, primarily: Around the table above we have, starting with the guy whose finger you see by the little mobile screen in the foreground. Jussi Karlgren, Christer Berg (arm and legs), Stefan Görling, Sofia Nerbrand, Rasmus Fleischer, Vinton G Cerf, Richard Gatarski (hidden), Peter Nou, Erik Starck, Fredrik Wass, Per Gudmundson. Completely invisible are Urban Lindstedt and myself.

And, yes, I write this in English since Vint Cerf commented that me and others were taking photos with mobile phones and went talking about new behaviors through new technology and also asked to have links to blogs sent. Not that I believe he will read this, information overload is the problem of the net, rather than lack of incentives to create :)

EU-läcka: Sverige yxas bort!

Ni minns jublet nyss över att det svensklagda tillägget 166 i Telekompaketet togs av en majoritet av Europaparlamentet. Kolla bilden i länken på en firande Erik Josefsson.

Erik är en äkta blodhund och har ni sniffat upp en hotande skandal. Alle man på däck!!

En majoritet av Europaparlamentet röstade alltså för detta tillägg nr 166 [PDF]. Som ni ser innebär det att Parlamentet röstat för att en paragraf 32a skall tillfogas till paketet. En VIKTIG paragraf som skall se till att medborgarnas grundläggande rättigheter tillgodoses, även när Frankrike och skivbolag, som en del av kriget mot piraterna, vill slänga ut folk från den mänskliga gemenskap som heter Internet. Paragrafen sammanfattar SVERIGES syn på nätet.

Här finns alltså resultatet från Parlamentet att läsa. Om ni söker på 166 ser ni vad Parlamentet tyckte. Formen i parlamentet var en "First Reading" vilket innebär att de skickar vidare de där synpunkterna till Kommissionen (som ju är en ren EU-institution) och Rådet (som ju består av alla de enskilda ländernas ministrar i ärendet, för Sveriges del Åsa Torstensson - antar jag). Nu sitter ju inte ministrarna själva och förhandlar detaljer utan det gör tjänstemän från länderna.

Jag presenterar nu ett läckt internt dokument [PDF] från "WORKING PARTY ON TELECOMMUNICATIONS AND INFORMATION SOCIETY" som just nu håller på att för Rådets/ministrarnas räkning "korrigera" Kommissionens och Parlamentets åsikter. [Tack Piratpartiet för hosting av dokumentet].

I denna korrektion saknas paragraf 32a. Borta! Finns ej! Sveriges bidrag till ett fritt nät är inte med trots att parlamentet med en majoritet har bifallit paragrafen.

RÅDET, dvs de enskilda ländernas ministrar, KORRIGERAR parlamentet på ett väldigt grovt vis. Ska det få vara så? Självklart inte. Det riskerar att inte bli någon "Second reading" ens och då är slaget helt förlorat. Sverige måste agera mot KORRIGERARNA. Vi vet var det slutar. Med YXA! Bort med det man inte gillar:

Här krävs nu att gammelmedia ställer regeringen mot väggen. Att riksdagsmän i svenska Riksdagen ställer frågor. Att alla som kan påverka ställer frågor.

Vilka är de svenska förhandlarna som sitter i Bryssel just nu i WORKING PARTY ON TELECOMMUNICATIONS AND INFORMATION SOCIETY ? Vad har de fått för instruktioner? Vad ämnar de göra för att få in den paragraf som Parlamentet har klubbat?

Gammelmedias EU-reportrar måste ställa frågor till Rådet. Till Parlamentet. Till rapportörerna. Till Europaparlamentariker som röstat för medborgarrätt på nätet men nu är på väg att bedras.

Christofer Fjellner (m) har blivit citerad i International Herlad Tribune och New York Times som nätfrihetskämpe. Det är dags för Sverige att strida för sina tillägg i EU.

Det råder ganska bra samstämmighet bland svenska Europaparlamentariker om tillägg 166. Endast de tre nuvarande och f.d. representanterna för Junilistan var emot men de röstar konstigt ibland eftersom de helst inte vill ge någon makt åt EU alls utan hellre ser att länderna själva bestämmer i många frågor. Kanske också medborgarrätt på nätet? Den ende som uppenbart helhjärtat och av övertygelse röstade nej till det där skyddet tycks vara Gunnar Hökmark (m).

Buss på makten! Rådet måste inkludera paragraf 32a!

De som vill följa hela paketets vandring genom byråkratin kan kolla "Procedurfilerna" hos EU: COD/2007/0247, COD/2007/0248, COD/2007/0249.

Får vi se Olle Schimdt (fp) agera i frågan? Han fick ju ALDE att rösta rätt i Europaparlamentet.

[FRA-tillägg: Det finns några få fästen av liberalism i Folkpartiet tydligen, även när de sturska folkpartikvinnorna med Camilla Lindberg i spetsen vek sig för partiets militära gren. Annat var det tydligen förr när den försvarspolitiskt aktive Hans Lindblad höll igång. Hans skriverier om FRA-lagen på Lars-Ericks Forsgrens blogg är mycket läsvärda: [1] och [2]. Mark Klamberg bloggar på som sjutton, nu senast med kvalificerade kommentarer om t.ex. Datainspektionens synpunkter på FRA.]

Så här gör man! Foton från ett bättre liv.

Man måste ju säga att den 16 september i Sverige blev svalt. Freedom not Fear lördag 11 oktober blev väl knappt någonting efter vad jag förstår. Detta var ju en internationell dag mot statlig övervakning.

Som tur var befann jag mig i Berlin. Där var vi väl en sisådär 30.000 som tågade från Alexanderplatz längs Unter den Linden, en sväng längs riksdagshuset, Reichstag, och tillbaks mot Brandenburger Tor. En magnifik oktoberdag med sol och värme. Datalagringsdirektivet, "loggningslagen", är alltså införd i Tyskland sedan länge. Ändå bråkar man hela tiden. Demonstrationer i många städer om och om igen. Överklaganden upp till Konstitutionsdomstolen i Karlsruhe.

Hallå Stockholm och Sverige! Så här demonstrerar man (sevärd video på YouTube från 11 oktober i Berlin):

I Sverige och Stockholm har vi disciplinerat in hela befolkningen, staden, livsstilen, i normalitetens och likriktningens kvävande omslag. Det finns ingen alternativ scen längre och ingen vana att leva litet utanför ramarna eller stå upp och göra sin röst hörd på ett sätt som kan vara roligt samtidigt som det är allvarligt. Lattemamma eller dö liksom!

Det finns en smula hopp inom politiken. Ung Pirat är nu Sveriges tredje största politiska ungdomsförbund. Större än SSU! Större än CUF och LUF tillsammans! Plus att de verkar mer aktiva och mer engagerade än alla andra uppriktigt sagt. Det var Piratpartiet som stod för energin den 16 september. Plus folkpartikvinnorna. Men den energin försvann snabbt. De disciplinerades snabbt in i normaliteten. Inte ens Camilla Lindberg förmådde stå stadigt som en outsider. Svagt och töntigt och en besvikelse.

Piratpartiet i Tyskland är inte stort eller känt ännu. Men de fanns med på demon den 11 oktober och var på gott humör och har orange partifärg. Hela banderollen lyder "Freiheit statt Angst", Frihet i stället för fruktan, Freedom not fear. Alla foton nedan tagna av mig, Oscar Swartz, med kinesisk mobiltelefon i Stockholm och Berlin sommar-höst 2008:

En lastbil med Rebell-disko! Ja, varför inte?

Stoppa övervakningsvansinnet!

Amerikanske frihetlige kongressmannen Ron Paul hade sin supportgrupp:

I Stockholm den 16 september sågs faktiskt en äkta Stasi-uniform bland de protesterande:

I Berlin finns många alternativ till Hollywooddominerade biopalats, en nödvändighet för en fri och vital stad, här i Kreuzberg:

Hus i Berlin Kreuzberg:

Lustgosse i Berlin Schöneberg:

Härliga Ylva Maria Thompson bryter av i Sverige. Här högläser hon ur sin färska bok Q-kar på Elverket i Stockholm. Endast 123 kr inbunden på Bokus just nu. Visst behövs det någon som på ett livsbejakande och oblygt sätt skriver lovsånger till kukar hon upplevt på olika vis genom livet!

Elverket ja, det var därifrån ganska färska kulturrådet vid svenska ambassaden här i Berlin kom, Ulrika Holmgaard.

Konstnärerna i Berlin är många. Hemma hos Holmgaard träffade jag bl.a. svenske Tobias Bernstrup vars performance jag också såg på ett galleri i gamla Östberlin där han återigen dekonstruerade "popstjärnan" genom att framföra sina egna låtar som mycket väl skulle kunna vara stora internationella danshits. Han driver med generiska texter om nattliv och glamoröst liv, påminner om Bryan Ferry, BWO, Depeche Mode, Freddie Mercury, sköter allt själv, egenkreerade ljuseffekter och scenbilder via projektor, trycker igång rökmaskinen ibland med sina *väldigt* högklackade skor. En stjärna utan produkt förutom en limiterad signerad upplaga av en vinylsingel av låten Neon Love:

Prosecco köper man på burk i snabbköpet:

Självporträtt i Berlin Friedrichshain:

Det där med trafikstråk

Innan vi glömmer det: Det var ju konstigt att Camilla Lindberg och folkpartikvinnorna plöstligt började använda termen "trafikstråk".

Vad var det för påhitt undrade många, t.ex. Mark Klamberg, som noterar att FRAs generaldirektör hävdar att det måste var något regeringen hittat på.

Det är svårt att klara sig undan med sådant slingrande idag i det transparenta samhället. Någon bloggar om det, som Leif Nixon, som jobbar på Nationellt Superdatorcentrum i Linköping. Det var han som rapporterade om FRA-chefens uttalande om att regeringen måste ha hittat på det där med trafikstråk.

Que?? I Almedalen använde ju FRAs f.d. överdirektör just ordet "trafikstråk" flera gånger om jag inte blivit alldeles senil. Ingen hade egentligen hört ordet och det framstod som någon självklar och under lång tid använd FRA-terminologi.

Kanske en medborgarjournalist kan titta på hela den här videon från seminariet och göra en transkribering av de avsnitt där han talar om trafikstråk???

FRA dör inte. Jag noterar att Henrik Sandklef tycker att min presentation om ett par veckor på FSCONS i Göteborg kommer att vara det kanske viktigaste föredraget. Tidigare i den veckan sitter jag i en panel på Internetdagarna med bl.a. Patrik Fältström men även med någon representant för FRA. Kanske. De tycks inte ha konfirmerat.

Regeringens coola broschyr

Regeringen vill nu trappa upp jakten på ungdomar som byter musik på nätet. Beatrice Ask har tidigare tillsatt speciella åklagare som bara skall hålla på med detta. Nu skrämmer regeringen gymnasieungdomarna. Så här skriver den i sin nya propagandapamflett [PDF], Att kunna leva på sitt skapande, som skall gå ut till skolorna. Den är nog tänkt att vara "cool" när man ser den framtvingat ungdomliga formgivningen. Som förstås på byråkratvis misslyckats:

"Om du bryter mot reglerna i upphovsrättslagen kan du bli skyldig att betala skadestånd till upphovsmannen. Du bryter mot lagen om du t.ex. laddar ner musik eller film som är utlagd på Internet utan tillstånd från upphovsmannen eller genom att du delar med dig av din musik eller filmsamling på Internet. [...] Du som har fyllt femton år och medvetet, eller av grov oaktsamhet, bryter mot upphovsrättsreglerna kan dessutom straffas. Oftast döms det till böter, men upphovsrättslagen ger också möjlighet att döma till fängelse i allvarligare fall.".

Ett klipp ur broschyren. Tänk på att Prince kan stämma dig om du lägger ut bilder från konserten på YouTube. Även om du har betalat 500 kronor för att se honom. Och tänk på att regeringen skulle vilja straffa dig om du gör det. För det är ju FEL! Väl?? Äh, strunta i att gå och se så ogina artister som Prince, en av dem som stämmer och jagar mest av alla. Sådana förtjänar inte folks pengar. Och strunta i regeringen!

Pamfletten är intellektuellt undermålig. Jag har ju smulat sönder de där underliggande resonemangen så många gånger här att jag inte skall upprepa det. Men regeringen tycks helt omedveten om den vitala akademiska, intellektuella och politiska debatt som försiggår om de här frågorna. Eller om de monumentala värderingsskiften som faktiskt äger rum nu och som inte kan hindras genom ocoola broschyrer.

För en liten doft av de magiska möjligheter som nätsamhället erbjuder, läs min krönika i Computer Sweden idag, där jag bland annat berör radions historia. Och Google Earth. Låt oss sedan fundera på allvar om vi verkligen tror att det där med nästan evig ensamrätt och total kontroll över information är vägen framåt i nätsamhället.

Det är trist att skattepengar så ensidigt skall gå till en propagandabroschyr på det där viset när det alltid är en stor majoritet i webbomröstningar som tycker att fildelning av t.ex. musik på nätet skall vara lagligt. De som betalar skatt och vill få ut ett annat budskap borde också få göra en broschyr och skicka ut. En råcool broschyr som ungarna gillar och som pekar framåt - inte bakåt. Kanske något för Piratpartiet att ordna fram? Det kunde ju ge många unga väljare som kunde avsätta alliansen efter sin FRA-katastrof och sin fildelningshets. Det är ju trots allt Piratpartiet som är först med att kommentera broschyren i ett pressmeddelande.

Världen är full av människor som gör saker. Skapar. Det finns mängder av musiker och skribenter och kreatörer. Ett fåtal kan leva på det de gör trots att de kan vara vansinnigt duktiga. En del av de inkomsterna är royalties från upphovsrätt. För de flesta en väldigt liten del. För en del rör det sig om enorma pengar. De vill fortsätta tjäna enorma pengar och anser förstås inte att några system skall ändras. System som egentligen skulle kunna göra att fler kreatörer tjänar pengar på kultur.

Att inte kunna leva på sitt skapande är verkligheten för de flesta kreatörer. Det har inget med svag upphovsrätt att göra.

Se även Falkvinge, opassande, projO, Copyriots kritik mot Falkvinge.

Så röstade din EU-parlamentariker: Telekompaketet

Jag efterfrågade ju medborgarjournalister som kunde göra en sammanställning över hur de svenska parlamentarikerna faktiskt röstade på de olika tilläggen till Telekompaketet och sedan jämföra med rekommendationerna hos nätfrihetliga organisationen La Quadrature du Net.

En docent hörde genast av sig och hade maskinellt dragit ut röstningarna från protokollet genom några enkla programrader, tack! Jag tror inte det var helt komplett och dessutom måste ju jämförelsen med de kommunikationsfrihetliga riktlinjerna göras.

Detta har nu gjorts inom projeketet Political Memory hos just La Quadrature du Net.

Här kan vi alltså få de svenska parlamentarikerna poängsatta och rankade. De två vänsterpartisterna samt folkpartisten Olle Schmidt är låååångt före alla andra. (Dock skall man notera att den i sammanhanget pålitlige Carl Schlyter (mp) inte verkar ha varit där och röstat alls). Själv blir jag förvånad att se Christofer Fjellner (m) så långt ned. Han har ju hyllats av bland annat mig själv för sitt kommunikationsfrihetliga arbete. Och Marys favorit Gunnar Hökmark (m) är på delad sistaplats. Varför kan man undra?

Om man går in på t.ex. Fjellners röstning ser vi förklaringen: Han stödjer konsekvent lagstiftning som skall tvinga internetleverantörer att införa klausuler i sina avtal som säger att abonnenterna bara får använda sina abonnemang till att kommunicera "lagligt" material etc. Det är litet som Renforsutredningen där hon vill att rättighetshavare (såsom skivbolag) skall kunna gå till domstol och begära att användare (fildelare) stängs av. Eftersom detta skulle bli så jobbigt i längden för operatörerna skulle de förväntas att själva införa tuffa villkor och sedan själva övervaka deras beteenden och själva sköta avstängningen. Rättsskipning outsourcad till internetleverantörerna genom milt tvång alltså. Operatörerna vill inte göra detta. Kunderna vill inte att det sker. Alltså måste Fjellner och Hökmark knuffa dem dit. Korrekt?

Om vi går in på ländernas genomsnittliga poäng finner vi dock att Sverige är kommunikationsfriast i EU. Hallelujah! Samma sak gällde röstningen om Bono-rapporten i april där alltså Fjellner gjorde sin stora insats. Där fanns dock bara två tillägg att rösta om.

Vilka ledamöter var kommunikationsfriast i hela parlamentet? Surprise! Jean Marie Le Pen och hans dotter. Alltså den ökände franske ledaren för Front National. Varför kan man undra. Kanske för att en hel del åsiktsyttring i Frankrike kan vara olaglig?

Jag själv lärde mig en hel del om hur EU-politik genom att snacka så mycket med Erik Josefsson under skrivandet av mina inlägg o Telekompaketet.

Det finns fler som lärde sig och blev fascinerade. Den här krönikan av Kjell Häglund i tidningen Journalisten handlar om just Telekompaketet och hur han följde frågan som utvecklades till en politisk thriller - i 5 avsnitt hos mig [1] [2] [3] [4] [5] och många fler hos dessa som Häglund också nämner: HAX och Mark Klamberg. Läsvärd! Citat:

"Dagspressens och etermediernas Bryssel-korrespondenter har, nästan över en natt, kunnat konstateras överflödiga. Under alla dessa år de funnits på plats har de aldrig förmått intressera mig för EU-politiken. Skillnaden nu är att de svenskar som är direkt nedgrävda i det intrikata spelet i och kring parlamentet inte längre behöver gå via journalister för att få ut sina budskap och rapporter. De gör det bättre själva, i sina bloggar – där de dessutom kan vara sig själva: fördjupande och passionerade, i kontrast mot den traditionella, distanserade EU journalistiken."

Jag vill även tipsa om FSCONS 2008, Free Society Conference and Nordic Summit, som samarrangeras av Free Software Foundation, Creative Commons och Wikimedia Foundation på IT-Universitetet i Göteborg fre-sön 24-26 oktober. Jag skall själv föreläsa där. Men lika mycket är det ett tillfälle till networking och att lära känna varandra inom krestar som har en frihetlig syn på digital kultur. Kul!

"FSCONS is the first of many Free Society conferences, bringing different cultural movements and activists together in the name of digital freedom."