Livegenskapen var ett system där man föddes in i en bondfamilj på en plätt jord som ägdes av en godsägare. I Ryssland fick de livegna byta husbonde en gång om året och vägarna fylldes av kärror och familjer på flytt. Påstod min rysklärare i alla fall.
Vänsterpartiet i Sverige framför nu samma tankar. En folkpartist ger stöd åt det hela. Thomas Bodström gillar det skarpt förstås. Beatrice Ask säger att det är klart intressant.
Svenska livegna - förlåt medborgare - skall inte längre kunna komma undan husbonden hur han eller hon än försöker flytta. Gosdsägarens makt skall sträcka sig runt hela världen och denne tar sig rätten att begå våld mot de motborgare (eller var det medborgare?) som inte lyder dekreten.
Vi såg just ett internationellt exempel på när undersåtarna inte höll med de styrande. "Vi varnade dem flera gånger men de lyssnade inte på oss". Sa makten. Samma makt som sedan utmålade sig själv som godhjärtad: "Vi varken dödade dem eller skadade dem, vi bara pryglade dem". Citaten kommer från SvD.
Det är ett parallellfall till det svenska politiska etablissemangets senaste påfund så som framgår av SvD häromdagen.
Jag talar förstås om ett applåderat förslag om att svenska motborgare skall kunna straffas om de ingår frivilliga avtal om att bistå med pekuniära eller andra materiella förmåner i utbyte mot en stunds kroppskontakt och kanske rentav tillhörande fenomen som "uppdriven ökning av puls, blodtryck och andning". Även om dessa frivilliga avtal är fullkomligt tillåtna och accepterade på den plats de ingås. Klart intressant förslag, tycker Beatrice Ask.
På åtskilliga ställen på jorden anses sådan blodtryckshöjning mot betalning vara en privatsak och inget som överheten skall lägga sig i. Exempelvis där jag sitter och skriver detta, i Berlin. Men livegenskapen skall alltså gälla även här. Det som andra kan ägna sig åt med liv och lust och som anses fullkomligt naturligt och utgör en del av den tolerans som finns i denna fria stad skall vara undantaget svenska medborgare. Det finns en livsmedelsbutik här intill som har öppet till klockan 24 varje dag. De har hyllor med vin och sprit. Måste jag avsäga mig medborgarskapet för att "få" gå dit även på tider när Systemet råkar var stängt i Sverige månntro? Det borde väl ingå i lagstiftarnas legitima reglering och kontroll av mig och mitt liv så som svensk undersåte?
Speciellt vad gäller avtal mellan män är antisexlobbyns position extra absurd. Själv har jag bara sålt sex. Ännu. För jag kommer att köpa. Det garanterar jag! Sexköp ses ju i den homosexuella världen mest som ett sätt att avancera i ständigt föränderliga kölistor. Sex kan man ha på många sätt och med många olika typer. Den moralfeministiska retoriken går ut på att det i princip bara får finnas en möjlig kombination av personer för sexuell samvaro: En kombo där allt stämmer till 100 % vad gäller Kvinnans uppfattning om emotioner, stjärntecken, auror, chakror, kristaller och andra märkliga esoteriska faktorer. I den helmanliga världen bryr man sig endast ibland om emotioner. Men många möten sker utan att djupare känslor, stjärntecken, auror, chakror och kristaller checkas av. Kombinationerna är otaliga.
En del möten är 80 %-iga, andra är 50 %-iga osv. En sedel gör bara att köordningen ändras litet grann. Statens egen utredare inför sexköpslagen ansåg att manlig homosexuell prostitution skilde sig från heterosexuell och faktiskt att maktförhållandena var omvända. Om staten vore konsekvent och trodde på sin egen analys skulle man väl snarast lagföra säljaren av sex mellan män, men inte köparen. Filantropen anser förstås att ingen av dem skall straffas samt att RFSL borde stå upp och kräva särlagstiftning om nu etablissemanget envisas med att tro på kvinnlig analys av chakror och kristaller som en bas för sex. Sexuell frihet är en central del av ett modernt samhälle och RFSL bör ta strid. Att sex kan vara ett alternativ till att gå på Gröna Lund tycks inte föresväva äktsvenska antisextalibaner och lustblyga lagstiftare.
Jag ber att få hypotetisera att lagstiftarna väl i konsekvensens namn anser att andra länders ekvivalenta morallagar, såsom fastställda av landets Högsta Domstol, skall gälla i Sverige? Klicka på länken och fundera på konsekvenserna av det svenska resonemanget för en del stackars utländska medborgare som bor i Sverige om vi vänder på det.
Bloggarna ligger före i tänket förstås: Erik Laakso (s) raljerar, Hagwall.nu (m) talar om hjärnsläpp, Hanna Wagenius (c) gör en rak bekännelse om hur hon papegojade ut ett budskap hon inte trodde på men känner sig bra när hon börjat tänka självständigt. Motpol skräder inte orden. Anna G Rahm tycker att Bea skall tänka om. Hanna på projO kommenterar långt. A gay globetrotter ser det som det slutgiltiga beviset för att man inte behöver någon hjärna för att stifta lagar. HAX drabbades av Sverigechock när han landade och möttes av nyheten. Blogge ligger på förstås och opposition från vänstern är alltid välkommen i basala frihetsfrågor.
IPRED: Piratpartiets Rick Falkvinge noterar att ett filmgäng (Tomas Alfredson, John Nordling, Carl Molinder) som fått 10,5 miljoner i stöd av staten för att göra en film som kostade 29 miljoner hotar flytta ur landet om de inte får igenom IPRED - eller i förlängningen kroppsvisitera folk. Ett tips om ni skall flytta: Berlin är billigt och kulturellt! Här finns skön utomhusbio på sommaren i många parker. Att det egentligen inte går att göra film i Sverige har med språket att göra. Vi är ett litet språk. All film är subventionerad av oss konsumenter. Pengar från biobiljetter och staten (våra skatter) samt från TV4 och andra kanaler delas ut till folk som de där brevskrivarna via Svenska Filminstitutet.
Angående Beatrice Asks mytomspunnet grunda förståelse av världen ber jag att få lämna över ett citat som Brokep (Pirate Bay) bjuder på. Man tar sig för pannan, Beatrice! Var god redovisa vilka i debatten som sagt det där!
Min gamle Bahnhof-kollega Jon Karlung hade f.ö. en utmärkt chatt på TV4.se och en artikel på Newsmill. Precis så som en ISP bör förhålla sig. Karlung hålls av journalisten Stefan Hagberg fram tillsammans med mig och Christian Engström som "stöldideologer". Det är ju hyfsat smickrande att få omdömet: "Dessas idéer är välformulerade och syftar framåt mot ett samhälle som väsentligt skiljer sig från det vi har idag. Här finns en ideologisk ryggrad som få av ungdomarna har satt sig in i." Fast mitt namn är inkonsekvent felstavat (på två vis men ingen fullträff, ha ha!) och så himla grått brukar mitt hår faktiskt inte vara. Och på nätet - skulle jag hävda - är det många som satt sig in i och utvecklar den där ideologiska ryggraden. Ungdomar också.
Jag tycker förresten att IPRED-lagstiftarna (samma som de lustblyga alltså) bör läsa denna krönika som jag skrev i Computer Sweden för ett år sedan och som handlar om exakt det som IPRED-frågan rör men i förtid alltså. Ett gammalt par som odlar raps i Kanada fick smaka på IPRED-metoder vad gäller patent, tog strid och belönades med det alternativa Nobelpriset. 2007 års Nobelpristagare i ekonomi ansåg dessutom att immaterialrätten i nätsamhället borde ombalanseras. Eric Maskin berörs alltså i kolumnen.
Andra bloggar om: ipred, fildelning, upphovsrätt, film, sexköp, prostitution, feminism
Recent Comments