Jag skrev ju igår om min resa till Västsahara och den övervakningsrädsla som hemsökte människor jag chattade med på nätet. Rädslan berodde inte på att de själva gjorde något som var fel utan på hur makten felaktigt kunde uppfatta saker: Om de sågs med eller hade kontakter med vit europé kunde makten få för sig att de är dissidenter och livet kan bli svårare. Det känns litet tragiskt när man ville åka dit av helt opolitiska skäl och uppleva öknen och exotism och smaka kamelpuckel.
Marocko styr ju i praktiken Västsahara och tänker fortsätta med det. Frågan om vad man skall tycka om styrningen av territoriet är inte uppenbar. Gränserna för gamla Spanska Sahara är ju egentligen koloniala linjalstreck dragna rakt genom öknen och har inget att göra med nomadiska stammars liv och förflyttningar och relationer etc. Har de stammarna mer "rätt" till landet än t.ex. Marocko? Här är Sveriges officiella position.
Situationen påminner litet om Sveriges relation till samerna. Och Marockos politik påminner om Kinas vad gäller Tibet. Laayoune, där jag ombads av chattkontakter att inte ta foton (även om jag inte vet om det egentligen finns något egentligt fotoförbud från myndigheternas sida), är en ökenstad under stark tillväxt.
Marocko tycks ha investerat jättebelopp i modern infrastruktur precis som Kina i Tibet: Vattenförsörjning, reningsverk, mängder av kraftledningar som kommer norrifrån, modern flygplats, idrottsarena, nyanlagda gator, stora bostadsområden som börjar breda ut sig i öknen i en expanderande stad, vilken man förmodligen vill fylla upp med marockaner (snarare än Han-kineser som i Tibet). Och som gamla läsare vet anser jag att Tibetfrågan är väldigt vriden och naiv där man hyllar en ärftlig religiös bakåtsträvande gudomlig figur som något slags frihetshjälte.
Om det nu är så att man inte vill att folk plåtar misstänker jag att man förfelar syftet. Jag skulle gärna ha fotograferat både denna enorma modernisering som uppenbart pågår och Sahariernas traditionella kultur. (Ett "problem" är dock att människor ogärna blir fotograferade i många muslimska kulturer efter vad jag förstår, de vinkar avvärjande om de misstänker att de är på väg att hamna på bild).
Nu saknas det ju inte bilder på Laayoune, man går bara till Google images.
Men här är några egna, mest tagna med mobiltelefon som ju är diskretare.
Vägspärrar finns många i Marocko och speciellt på väg ned mot och i Västsahara, både från Gendarmeriet och polisen:
Laayoune är verkligen en ökenstad även om den bara ligger ca 25 km från kusten och en stor fiskehamn (Laayoune Port). Öknen går ut till kusten och det finns ingen naturlig vegetation hägre än riskbuskar i stenöken, förutom någon liten oas. Jag hade gärna plåtat de stora kamelhägn i utkanten av Laayoune där den ändlösa öknen börjar, där både handel och slakt pågick. Dessutom har man kamelkapplöpningar. Ökenstaden:
Väggkonst i Laayoune som visar vad livet i öknen handlar om:
I Laayoune finns också en massa internetcaféer. Det var litet jobbigt med arabiska tangentbord bara. Här ett ställe som dessutom sålde dataprylar:
Laayoune ligger där det ligger på grund av en flod som uppstår ibland, en wadi, här en utsikt från centrala Laayoune som tar slut abrupt. En av mina dagar i Laayoune bestod av kompakt molntäcke och ihållande regn. Väldigt ovanligt tydligen:
Och så litet pressklipp:
Jag själv dyker upp i ett reportage i Sydsvenskan om Alexander Bard och Liberati. Sydsvenskans reporter hängde med till Magasinet Neos glögg där också jag minglade. Bards och mina skilda åsikter om fildlening och Piratpartiet noterades :-)
Den här intervjun i DN med danske filmregissören Simon Staho om svensk film är läsvärd. Speciellt med tanke på filmbranschens lobbande vad gäller IPRED blir det ju tragikomiskt. Vad är det de vill skydda liksom, är ju frågan man ställer sig.
SVT Opinion sammanfattar IPRED-deabtten. Piratpartiet har en framträdande roll.
Hax uppmanar alla att hålla FRA-grytan kokande. Tja, det här kanske? Den som tror att vi i väst kan hålla på med "nation building" i främmande kulturer kan få en tankeställare av det här reportaget i New York Times. Vad gör Sverige i Afghanistan? Vaför är vi där? Vad uppnår vi? Mer än att ge bränsle åt Carl B Hamilton, riksdagsman (fp), som flera gånger framfört att de svenska trupperna i Afghanistan är huvudskälet till att han vill tvångskopiera hela svenska folkets kommunikation till en statlig avlyssningscentral. Jag skäms över att en så grund och felaktig tanke kommer från en ekonomiprofessor på min alma mater, Handelshögskolan i Stockholm. Till och med FRA:s generaldirektör ansåg att det var nonsens. Men FRA-lagen version två är lanserad och i princip gäller den ursprungliga sedan 1 januari.
Recent Comments