Välkände juridikprofessorn Lawrence Lessig föreläste i riksdagens gamla kammare igår, inbjuden av Karl Sigfrid (m), Lage Rahm (mp) och Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket. (Jag tog några bilder, klickbara)
Precis som Copyriot har jag sett Lessig föreläsa tidigare. Ja två av gångerna var Rasmus och jag faktiskt på samma konferenser: Wizards of OS 4, samt 23C3. Dessutom på Stanford.
Jag håller med Rasmus. Jag tror inte att Lessig tidigare tryckt så hårt på att kopior i den digitala världen saknar betydelse. Eller värde. Exemplar finns inte. All digital användning producerar kopior/exemplar. I Danmark tolkade man ju till och med upphovsrättslagen så att även internetoperatörer producerade olagliga kopior av digitala verk genom att transportera datapaket genom sina routrar. Enligt lagen tillverkas faktiskt kopior fast det bara är paket som flyter igenom en maskin. Men de är flyktiga och nödvändiga för transporten och är därför specifikt tillåtna, just för att kommunikationsoperatörer alls skall kunna transportera på digitalt vis utan att begå intrång.
Inte heller har Lessig tidigare tryckt så hårt på att en hel generation växer upp som är kriminell. De vet att de gör saker som är olagliga men struntar i det för att de inte tycker att de gör något fel. Förtroendet för rättsstaten urholkas och Lessig verkade se en risk för kommande samhällsfarlig anarki som en följd. Och han ger ungarna rätt förstås. Nuvarande copyrightlagstiftning är INSANE, vansinnig. Han tryckte hårt på detta och hade väl hoppats att fler riksdagsledmöter vore där.
Lessig vill inte avskaffa upphovsrätten. (Inte jag heller!) Istället lade han fram ett förslag på hur en reform skulle se ut. Mikael Zackrisson på Veckans Affärer redogör för förslaget.
Själv ställde jag en fråga eftersom hans föreslagna lagstiftning skilde väldigt strikt på proffs och amatörer. Olika regler skulle gälla. Jag undrade om den uppdelningen är relevant och möjlig.
(1) Jag har påpekat tidigare att de som man i efterhand betraktar som "kulturarbetare" är just de som under en viss lagstiftningsregim lyckades överleva. "Proffsen" utsorteras som en funktion av den lagstiftning han vill ha. I teoretiska termer är de två grupperna alltså en funktion av de lagar han skapar. Han ser i stället lagarna som en funktion av den oberoende variablen "grupp" som kan anta två värden, proffs och amatör.
(2) Proffsen börjar nu anpassa sitt beteende till den nya världen. Musiker kan exempelvis sprida sina låtar fritt för att i stället tjäna på sina spelningar. Har de då exkluderat sig från den grupp av proffs som vill ha betalt för sin musik på nätet? Ja, enligt Lessigs resonemang tror jag det. De som lägger ut sina grejer utan att blockera eller sätta prislappar är med hans definition amatörer.
Jag har länkat en egen betraktelse över det där "problemet" många gånger tidigare men den är läsvärd.
Lawrence Lessig ansåg att politiken i USA är för korrumperad av penningstarka intressen för att immaterialrätten skall kunna korrigeras till att bli "sane", vettig. Men han hade hopp om Sverige. Framhöll vår piratrörelse och vår långt komna debatt i frågorna. Världen hoppas på Sverige. Japp, jag vet!
Jag åt lunch med Camilla Lindberg (fp) efteråt. På samma ställe satt Henrik Pontén och Lars Ilshammar som också hört Lessig. Vi joinade dem vid kaffet och Pontén sa att han och filmbranschen inte alls skulle ha några svårigheter att svälja delar av Lessigs förslag som gick ut på att släppa "orphans" fria. Hmm, fan tro't! Misstänker att djävulen skulle ligga i detaljerna där och att Hollywood inte är informerat. Som ett lunchsnack dög det dock.
"Orphans", "föräldralösa barn", kallar man alltså verk som inte är i "tryck" eller produktion idag och inte utnyttjas kommersiellt. Men som ändå är inlåsta av rättighetshavare som kanske ingen vet vem det är ens, eftersom rättigheter säljs och ärvs och ges bort utan att det finns något register över innehavare. Lessig hävdade att 75 % av de 18 miljoner böcker som Google skannar in är just sådana.
Men nog hade det varit bra om vi kunnat enas om det där vid lunchbordet: en pirat, en antipirat, en forskare, en lagstiftare och sedan en HD-domare jag känner som satt ytterligare ett bord bort. (Eller egentligen var det nog nästan hela Högsta Domstolen skulle jag tro). Vi hade kunnat sätta tumavtryck i kantarellsås och proklamerat för världen att vi just reformerat upphovsrätten ganska radikalt. Ett steg på vägen i alla fall!
Nåväl, Lessig lyckades få många att inse att det faktiskt finns åtminstone delar av dagens lagar som är just "insane". Man kände förresten en hel del folk där på föreläsningen: akademiker som Stefan Görling, Mathias Klang, Daniel Westman, politiker som Mary X Jensen (m), Ung Pirat-ordföranden Stefan Flod, riksdagsmannen Max Andersson (mp), nätkunniga Teliajurister som Patrik Hiselius, journalister som Linus Larsson (har dock inte sett något på IDG.se ännu men det kommer nog då). Per Strömbäck ställde en fråga till Lessig också.
På tal om Teliajurister startade Robert Bengtsson en Facebookgrupp idag: Vi som vill att Telia tar FRA-lagen till domstol, baserat på den idé jag lade fram på IT-Universitetet i torsdags. (Jag vill förresten påpeka att jag tycker Patrik Hiselius är en viktig juridisk röst när det gäller att försvara operatörernas neutrala roll, vilket i sin tur är en förutsättning för kommunikationsfrihet. Jag har redogjort för hans starka insatser mitt i lejonets kula tidigare).
Dagens Nyheter bevakade Lessigs besök bra: DN, DN, DN (Lessig om ACTA), DN video
Recent Comments