Starkt stöd för upphovsrätt på nätet skriver en samling representanter för fackförbund och upphovsrättsliga insamlingssällskap som kallar sig Kulturskaparna, ett begrepp som tycks skapat av PR-byrån Westander som säger att det är "första gången i världen som ett lands samlade kulturskapare väljer att gå samman i upphovsrättsfrågan". Jaså? Då har man en gammalmodig och begränsad syn på kulturskapare. Man kan se dem som kulturkapare.
Jag skulle tro att artikeln och SIFO-undersökningen [som PDF] är synkad med Creator's Conference som gått av stapeln idag, även om jag inte sett den kopplingen gjord. Min gamle Bahnhof-kollega, Jon Karlung, sitter i en panel där och lär väl som vanligt ta operatörernas perspektiv att de inte skall behöva ta ansvar för vilket material som transporteras i näten. Konferensen arrangeras av tre av de organisationer som undertecknat artikeln i SvD: SKAP, FST och STIM.
Rasmus Fleischer skriver en bra bloggkritik av begrepp som "kulturskapare" och "kreatör" och myntar själv ett ord som fångar denna kritik på ett fantastiskt vis: Kulturkreationism. "Uttrycket får här beteckna en dogmatisk hållning, där all kultur härrör från en Skapare (av de troende ofta benämnd “kreatör“). Precis som de bibliska kreationisterna anser man det vara skaparens privilegium att bestämma över sin skapelse. Men i stället för en enda Gud tror kulturkreationisterna på ett stort antal skapare, om än en liten minoritet av alla människor, vars gemensamma vilja är möjlig att representera och uttolka genom institutioner."
Kulturskaparna skriver i SvD att de vill "omvandla det ökade kulturanvändandet till inkomster" och att "den som skapat något ska få betalt för det". Många av mina läsare har redan läst min essäliknande bloggpostning Lördag med lyftkranar och upphovsmän, men det kan ju komma till en del nya besökare via Twingly nu.
Postningen är läsvärd! 
Jag argumenterar där för att den "lösning" som Kulturskaparna tycks föreslå (kanske bredbandsavgift från hela folket som sedan skall distribueras ut till "kulturskaparna") kommer att upplösa dem själva som intressegrupp eftersom nästan hela folket nu är med och skapar kultur som konsumeras av alla. Drivna Flashbackskribenter, amatörporrfilmare och YouTube-remixare bör ha en guldålder framför sig om man tar idén på allvar. Alltså, jag själv skulle inte ha något emot att få pengar för den konsumtion som sker av mina bloggtexter. Man skulle kunna argumentera för att Kulturskaparna som skriver i SvD i själve verket borde kallas Kulturkaparna.
I SvD skriver de att man vill ha "nya avtalslicensmöjligheter i upphovsrättslagen". Jag har tidigare nämnt Bennett Lincoff, en av talarna på Creator's Conference idag. Själv anser jag att han - inom det nuvarande upphovsrättsliga systemet (som jag alltså egentligen kritiserar och vill förändra) - skapat det kanske mest genomtänkta förslaget till en ny lagstiftning vad gäller just musik. Det är åtminstone anpassat till nätets logik, där exemplarförsäljning inte kan fungera som huvudsaklig affärsmodell och intäktskälla.
Igår hade jag ett ganska långt möte och samtal med Bennett Lincoff på ABBA-Björns Hotell Rival i Stockholm där konferensen äger rum. Lincoff föreslår alltså en digital transmissionslicens för musik. Alla som delar med sig av musik skulle betala en avgift för att få göra detta. Det är en omvänd tanke mot att folk skulle betala för att ta del av musik. Hans förslag utvecklas och finslipas ständigt och jag fick den senaste upplagan som dock inte tycks finnas på hans webb men det överensstämmer säkert till stor del med artikeln Common Sense, Accommodation and Sound Policy for the Digital Music Marketplace [PDF].
Lincoff angriper musikindustrins nuvarande metod att försöka begränsa användningen av musik och menar att de borde maximera användningen. Han har också detaljerade tankar om konkurrensutsatta upphovsrättssällskap och icke-exklusiva licenser som förmodligen skulle medverka till detta och hålla priserna på licenser intressanta: "If music industry rights holders made licenses available on reasonable terms that authorize the uses of recorded music that people want, the overwhelming majority of those whose digital transmissions would require authorization –audio service providers and, where applicable, individuals alike – would pay the license fees that are due. If this is not the case, then all is surely lost for the music industry", skriver Lincoff.
IDG, Anna Troberg, Karl Sigfrid, Liberal och långsint, MinaModerataKarameller, Syrrans granne, Blogge, Opassande, Unni Drougge.
I övrigt kvalificerar sig Johan Pehrson alltmer som ett
stolpskott vad gäller rättspolitiska frågor. Han är talesman i just de frågorna för (fp). Läs gärna vad juridikdocenten
Mårten Schultz skriver om Pehrsons resonemang. Här är själva
lagrådsyttrandet [PDF] som fick Pehrson att kräva bakgrundsundersökning av de lärda jurister som har att granska lagstiftarnas förslag ur grundlagsjuridisk och rättsteknisk synvinkel och skall yttra sig om rättssäkerhet m.m. Jag gjorde en
bejublad bildillustration av just
den militant hämndlystna batongkonservatism som Johan Pehrson är representant för.
UPDATE: Lagrådet refererar just till det fall min bildpostning handlar om, fallet med Jesper Nilsson (#gategate): "Lagrådet tar däremot intryck av den oro som kommer till uttryck i ett remissyttrande från Juridiska fakulteten vid Lunds universitet för att drogtester ska användas som ett repressivt instrument. Att denna oro inte är obefogad framgår av den debatt som nu förs med anledning av ett polisiärt hot om urinkontroll av en bloggare som filmade ett polisingripande i Stockholms tunnelbana."
SvD, Alexander Bard/Liberati. Aftonbladet tycks ställa sig på Pehrsons sida i sin oinformerade och dumkonservativa ledare.
Europaparlamentet reagerar nu mot ACTA-förhandlingarna:
SvD,
DN,
Rick Falkvinge och
Christian Engström om Piratpartiets roll i detta.
Recent Comments